Vi har nog sett det sista av Hedström

När Luleå Hockeys sportchef Lars "Osten" Bergström hälsade på hos mig och kollega Johan Håkansson för att göra blogg-tv erkände han bland annat att han gjort två chansningar i lagbygget inför den här säsongen.
Den första, Johan Fransson, har varit lagets bästa offensive back och gjort betydligt fler poäng än förväntat.
Den andra, Jonathan Hedström, är en helt annan historia.
Och historien om Jonathan Hedström är bra. Mannen från Västerbottens inland kom till Luleå från dåvarande lillebror Skellefteå. Han var en aldrig någon komplett hockeyspelare, aldrig någon poängmaskin. Sin bästa säsong gjorde Jonte 0,6 poäng per match medan han i år har gjort 0,4. Ändå blev han en favorit bland alla som följde laget, mest på grund av en sak.

q q Då. Levde. Han. Rövare.

Jag vet inte vad som hänt med Hedström de senaste åren. Det finns de som säger att han hellre vill vara spelfördelare än retsticka nu för tiden. Det mesta pekar på att de har rätt.
Man kanske bara orkar retas en viss del av sitt liv.
Nu ser Hedströms saga ut att vara all. Det finns inga bekräftade uppgifter när jag skriver det här men allt tyder på det. Redan innan säsongen skrev jag att han spelade för sin fortsatta karriär och med det här beskedet tar jag för givet att vi sett det sista av Jonathan Hedström på elitserierinkarna.
Jag tycker att det är tårdrypande. Jag tycker verkligen om människan och spelaren Jonathan Hedström - som han var för tre-fyra år sedan - men jag ser inte hur man ska kunna klandra Lars "Osten" Bergström för (det förmodade) beslutet att skeppa iväg honom till finska ligan.
"Jonte" borde ha fortsatt att retas.
Jontes fiasko har gett Luleå problem
Men det här handlar ju inte bara om ett personligt nederlag. Hedströms fiasko har också gett Luleå Hockey problem.
Rograrna flyttade upp Hedström med the Abbotts för att få fart på honom. Sedan dess har Chris och Cam knappt gjort en poäng och även om "Jonte" gjorde sitt första mål för säsongen så har allt som ens liknar succé uteblivit.
Efter att ha gett honom den sista chansen flyttades Hedström ut på bänken och Fabricius tog tillbaka sin plats med bröderna. Problemet med det var bara att det dödade den kedja som varit överlägset bäst den senaste tiden, den med Fabricius, Martin Chabada och Thomas Raffl.
Och bröderna Abbotts poängtorka fortsatte.
Samtidigt har Niklas Olausson varit skadad, vilket har gjort att hans radarpartners Pär Arlbrandt och Mats Lavander inte alls lyckats prestera något vettigt i offensiven.

q q Arlbrandt verkar sakna Olausson mer än en gift man borde.

Det finns helt enkelt ingen offensiv kraft i laget. När dessutom försvaret gör såna pinsamma misstag som mot Skellefteå finns det inget som talar för att man ska kunna hålla undan för det koppel av vilt jagande lag som kommer underifrån.
Luleå Hockey behöver förstärkning. Någonstans mellan det att jag skickar den här krönikan till tryck vid halv elva och att transferfönstret stänger klockan tolv vill jag se dels en stabil defensiv back, dels ett fungerande forwardskomplement till bröderna Abbott.
Annars ser framtiden mörk ut.
På torsdag kommer Modo till Luleå. Ett Modo med Peter Forsberg, fantastisk form och fradga i mungiporna.
Blir det förlust där - med lördagens spel färskt i minne så tar jag mer eller mindre för givet att det blir det - skiljer det bara en pinne ner till strecket.
Och det tror jag inte att Luleå Hockey utan att få in färskt blod i laget.