"Spelar som ett slutspelslag"
Bortaseger i derbyt - för första gången på 21 år.Då vågar Luleå Hockey börja drömma om slutspel.- Det skulle vara otroligt häftigt att möta Skellefteå där, säger Karl Fabricius.
Glädje i fiendeland. Luleå Hockey firade segermålet tillsammans med de tillresta fansen.
Foto: Pär Bäckström
- Det känns förjävla bra, riktigt skönt. Vi gör en klockren match från början, Skellefteå är ett riktigt bra lag, förutom oss tror jag att de är ett av de formstarkaste i serien, säger Karl Fabricius.
Chris Abbott höll med:
- Vi vet att det bara är två poäng, men det känns ändå fantastiskt. Nu fick vi bort det här orosmolnet, att vi inte vunnit här på så länge. Nästa gång går vi för tre pinnar.
"Bryter barriärer"
Matchen i sig var jämn, hård och fartfylld. Lagen följdes åt till 2-2 inför sista perioden, och väl där var Luleå det starkare laget.
Men lägena gick inte att omsätta i mål.
- Det är en riktigt bra hockeymatch, högt tempo och massor av fysiskt spel. Det kanske går ut lite över tekniken, men det är klassisk norrlandshockey, säger Fabricius.
Istället fick Pär Arlbrandt frälsa sitt lag med sitt andra mål för kvällen. Resten är en berättelse om glädje, självförtroende och ett lag som knappt förlorar.
- Vi bryter ju barriärer. Vi har inte vunnit här sedan -89 och traditionens makt är ändå stark. Vi har jobbat mot det hela säsongen, det är nya vindar som blåser nu, och det här är ännu ett exempel på det, säger Fabricius.
Om jag säger slutspel..?
- Det skulle vara otroligt häftigt att möta Skellefteå där. Men nu ska vi kanske inte börja snacka om det, man vill ju inte lägga någon förbannelse över oss. Men visst hade det varit det ultimata motståndet.
På vilket sätt?
- Det är korta avstånd, rivaliteten finns där, supportrarna... Det behöver kanske inte vara hatfullt, men små pikar får man skicka till varandra.
Tio segrar på tretton matcher - kan ni känna att ni är ett slutspelslag nu?
- Då är vi tillbaka till fjolåret, inte förrän efter 55 omgångar. Men vi strävar ju efter att vara där hela tiden.
Men med den här starten och det här spelet måste ni ju ändå börja känna er som ett lag som är redo att vara med och dansa?
- Ja, visst. Nu tar vi bort lite press från oss själva och kan spela ut lite mer. Det är jobbigt att slåss kring strecket från omgång ett. Men vi ska vara ödmjuka hela tiden, tar vi bort den så kan vi rasa snabbt.
Man kan vara ödmjuk mot arbetsinsatsen och ändå känna sig säker.
- Självklart är det så, jag vill bara inte säga det högt (skratt). Men självklart ser vi oss som ett slutspelslag och jag tycker inte att det är något konstigt med det. Dessutom spelar vi som ett slutspelslag.
Så jobbar vi med nyheter