På Myggvallen, Rutviks egen hemmaarena, springer 73 barn och 12 ledare omkring. Alla är klädda i gula tröjor med fotbollskolans tryck på bröstet och NSD-loggan på ryggen.
Alla?
Nej. För i Rutvik existerar det faktiskt en superhjälte.
Spindelmannen, närmare bestämt.
- Det roligaste med fotboll är att passa. Och att jag trivs med kompisarna här, de är roliga, berättar Spindelmannen.
Oklart med idoler
När Spindelmannen till slut väljer - det går naturligtvis inte att tvinga honom - att demaskera sig framträder en högst ordinär 6-åring vid namn Elliott Häggman-Hedman. Man kan nästan inte tro att det gömmer sig en superhjälte under den anspråklösa fasaden.
- Jag har två dräkter. En svart och en röd. Mamma köpte dem åt mig i Turkiet, berättar Elliott.
När det kommer till själva fotbollskolan har Spindelmannen - eller Elliott, som han också heter - inga större bekymmer. Han är dock fullt på det klara med att han har flera idoler.
- Ja. Det har jag.
Vilka då?
- Vet jag inte.
Elliott kollar inte särskilt mycket fotboll på TV, men han ser på de äldre barnen på fotbollskolan och lär sig av dem.
- De gör jättemånga mål, i alla fall när vi spelade match.
Gjorde du några mål själv?
- Nej, det hann jag inte. Kanske när jag blir äldre.