– En intervju? Jag kan göra den när ni andra springer.
Mittbacken Frida Björck skrattar högt, slänger ett öga mot fystränaren Joakim Abrahamsson och ger sig sedan i väg på den obligatoriska löprundan.
Det är tisdag kväll på Billerud arena. Dimmigt, fuktigt och kallt. Assis kvalvecka inleds i lämpligt dramatiskt höstmörker. På söndag är det dags. Då väntar den första kvalmatchen mot Bollstanäs. Den andra, avgörande, spelas nästa helg i Upplands Väsby.
Assi, som vann division I norra i överlägsen stil, har varit klart för de här matcherna i nästan en månad. Lite väl lång tid om man frågar tränaren Juokko Liakka.
– Det kanske inte har varit helt optimalt, men jag tycker ändå att vi har tränat bra, säger han och får medhåll av fystränaren och förre skidkaptenen Joakim Abrahamsson:
– Den där lilla sista skärpan på matcherna kanske inte har funnits där, men nu känns det ändå som att alla är fullt redo inför helgen.
Det är mycket som står på spel nu. Seger mot Bollstanäs och Assi spelar i elitettan nästa säsong. Och tillhör därmed Sveriges 28 bästa lag. Inte så illa med tanke på att laget till majoriteten består av Kalixtjejer.
4 Nio spelare har Assi som moderklubb.
4 Sex spelare har Nyborgs SK som moderklubb.
4 Två kommer från Brasilien.
4 En är från Haparanda.
– Det är nog ganska unikt att det är så många lokala spelare. Många andra lag värvar ju. Vi har ju egentligen bara tagit in Linda (Tikkanen från Haparanda) och två brasilianskor (Fernanda Caroline da Silva och Laura Cristine Damosa Rosa), säger mittfältaren Viktoria Kenning.
Själv har hon spelat i Assi i hela sitt liv, bortsett från en kort sejour i Alvik. Hon tror att laget har en ganska unik sammanhållning.
– Ja, det är klart. Många som är här har varit här väldigt länge. Det är klart man hinner bygga ihop en stabil grupp och ett bra grundspel. Vi har blivit som en familj.
Mittbacken Frida Björck håller med.
– Kalix är ju ändå ganska litet. Man känner de flesta, eller vet vilka de flesta är. Då är det väldigt lätt att få ihop ett bra lag, säger hon.
Inför den här säsongen tappade Assi flera nyckelspelare, bland annat Johanna Andersson, Caroline Karlsson och Johanna Lindbäck. Ändå har laget lyckats riktigt bra i deras frånvaro.
– Visst var det lite nervöst och man började tvivla litegrann på hur det skulle gå när vi tappade dem. Men vi har visat att det går, säger Björck.
Mittfältaren Lina Henriksson tror att en av framgångsnycklarna är just att andra spelare, doldisar om man så vill, har fått kliva fram och ta mer plats.
– Sådana som inte har fått spela så mycket tidigare har ju tagit chansen i år. Och de har gjort det riktigt bra, säger hon.
Men det inte bara den lokala stommen som är hemligheten bakom Assis succé i år. Laget har tränat hårdare än någonsin tidigare – mycket på grund av Joakim Abrahamsson.
– När jag kom in och började köra fys med dem så är det klart att de undrade: "Va fan, är det såhär vi ska köra?". Men alla var inställda på att göra det, de ville köra racet. Och sen när säsongen väl drog i gång var de fullt inställda på att fortsätta. Det finns en attityd i det här laget, man vill verkligen framåt, säger Abrahamsson.
Vinnarskallar?
– Jo, väldigt många.
Spelarna må ha varit skeptiska i vintras, men nu hyllar de Abrahamssons tuffa upplägg som främst består av kondition, löpstyrka och snabbhet.
– Man känner nu att det har gett mycket. Återhämtningen har blivit bättre och man orkar längre under matcherna. Det har vi ju märkt, att vi har orkat matchen ut, medan motståndarna vissa gånger inte har gjort det, säger Frida Björck.
Det måste vara roligare att spela då?
– Ja, visst är det så. Sen är jag alltid den som springer sist av alla på passen, men någon ska ju göra det, det får man ju ta (skratt). Men det är kul att se att även den som springer sist kan utvecklas.
Abrahamssons del av träningspasset är över och Juoko Liakka har tagit vid. Nu ska det filas passningsspel, skytte och spelsystem med mera, med mera. På söndag måste allt sitta.
Liakka tror på en hård – men jämn – kvalkamp mot Bollstanäs.
– De är bra offensivt, precis som vi. De är också bra defensivt, vi har släppt in ungefär lika många mål. Det är två spelande lag, chanserna är nog fifty-fifty skulle jag vilja säga.
Är klubben redo för elitettan rent ekonomiskt?
– Det är ingen som har sagt något annat. Det är ingen som har sagt: "Hoppas ni förlorar", säger Liakka.
Abrahamsson:
– Jag är bara van att tänka framåt. Dit ska vi.
Spelarna är förstås eniga. Nu är det bara elitettan som gäller.
– Det är det här man har velat hela säsongen. I fjol åkte vi ju ut lite på grund av att de gjorde om seriesystemet, det var surt, säger Lina Henriksson och fortsätter:
– Det skulle kännas som en revansch att komma tillbaka, jag tycker att vi är så pass bra att vi ska vara där.
Viktoria Kenning tror att det skulle betyda mycket för hela länet om Assi gick upp i näst högsta serien.
– Det skulle vara jäkligt stort för oss alla och bra för fotbollen i Norrbotten.
På vilket sätt?
– Det är bra att få upp ett lag högre upp. Nu har det ju varit en division upp mellan Piteå och de andra lagen, det blir lite stort steg att gå från division ett ända upp till allsvenskan. Det blir en mindre brygga om man vill vidare högre upp. Och så siktar vi högt i Assi. Vi vet att vi har kapaciteten.