Under helgen skulle Maja och Klara Johansson tävla i prestigefyllda Kurirenmästerskapen på hemmaplan.
Men nu blev det inte så.
Tävlingen ställdes in – dagen efter att Luleå Ridklubb fått klartecken från Norrbottens Ridsportförbund att genomföra mästerskapet som låg i farozonen på grund av coronaviruset.
Istället insjuknade en av stallets hästar med feber och hosta under torsdagsmorgonen och ingen häst får varken lämna eller komma till stallet.
– Det är jättetråkigt. Jag hade verkligen sett fram emot den här tävlingen. Det kommer så många människor hit och det är spännande att se hur det går för alla, säger Klara.
– En jätterolig tävling eftersom man måste rida båda grenarna (dressyr och hoppning) så det blir som en extra utmaning för att alla är ju bättre på någon gren. Det är som Norrbottens SM, tillägger Maja.
Känns det som att alla förberedelser inför mästerskapet varit förgäves?
– Just nu känns som det. Men även om det inte hade varit någon tävling skulle man behövt träna på ändå, man behöver ju alltid lära sig nya saker, säger Maja.
– Det kommer fler tävlingar i framtiden och då har man ändå fått lite erfarenhet av det här, menar Klara.
Det var 77 anmälda ekipage till Kurirenmästerskapet och de båda systrarna satsade på att ta medalj. Men det hade huvudsakligen varit roligast att träffa deltagare från andra stall.
– Tråkigt att man nu inte kan heja på alla. Sen är det ju roligast att veta vem som vinner och är bäst, säger Maja.
– Jag såg mest fram emot att träffa kompisar från andra städer och heja på vänner.
Trots det tråkiga beskedet fortsätter vardagen i stallet som vanligt.
Systrarna fixar och donar i båset där deras hästar Roxie och Daisy har sin plats. Hästarna måste borstas och skötesplatsen behöver se snygg och ren ut.
Klara förbereder Daisy för eftermiddagens dressyrträning genom att snurra benlindor runt hästens ben – framför allt för att det är snyggt men även för att ge bra stöd vid träning.
– Vi kommer hit varje dag efter skolan och hänger här minst fyra timmar. Det är mycket pyssel och fix hela tiden. Det blir som en livsstil när man köper egen häst. Man får vara beredd på det, berättar Maja.
Klara fyller i.
– Man vill ju att hästarna ska må så bra som möjligt. Så det blir mycket tid i stallet.