– I går (matchen i Coop arena som slutade 4–6) slarvade vi från början till slut men idag ska vi vinna, säger besvikna lagkaptenen Emma Eliasson efter söndagens förlust med 1–2.
Att båda lagen var missnöjda med lördagssiffrorna är ingen hemlighet och det syntes vid söndagens retur i LF Arena. Det handlade om tätast möjliga försvarsspel – men tyvärr också om fortsatt småslarv från Luleås sida, med passningar som inte riktigt satt, tappade puckar och mindre genomtänkta skott än brukligt från laget som brukar sätta ”allt”. Linköping gick inte riktigt lika hårt framåt utan förlitade sig på sin utmärkta målvakt Florence Shelling och väntade in kontringslägen.
Resultatet blev två mållösa perioder. Det goda tecknet var att Luleå tog över allt mer i andra och spelade sig till tre vassa frilägen samt ytterligare en handfull bra chanser. Alla med en ovanlig sak gemensamt: de avslutande skotten var inte bra placerade.
5.39 minuter in i tredje perioden fick Luleå äntligen utdelning när Henriette Sletbak kunde pricka in Emma Nordins fina passning i spel fem mot fyra – fjärde assisten från Luleås måltjuv under helgen.
Matchen var i det läget så tät att 1–0 mycket väl kunde stått sig – om inte Luleå begått ett plågsamt misstag. 1.28 minuter efter att Josefine Åström och Linköpings Pernilla Winberg utvisats klev en Luleåspelare för mycket ut på isen. Resultatet blev två minuter och i spel fyra mot tre behövde Linköping bara 23 sekunder på sig för att hitta en lucka bredvid Maria Omberg i hemmamålet.
Luleå hade till råga på allt haft en utvisning av samma anledning redan i första perioden.
– Vi klantar till det. Det är för dåligt på den här nivån, säger lagkaptenen Emma Eliasson utan omsvep.
Fler mål blev det inte, vare sig under ordinarie tid eller i förlängningen. Och i straffläggningen var det gästernas målvakt som spikade igen.
– Hon var snabb – jag fick inte som jag ville, säger inledande straffskytten Emma Nordin efter att ha misslyckats med sitt försök till en djup högerdragning.
I stället fick Linköping göra mål på tredje försöket, med en dragning till vänster och lyft över Maria Ombergs benskydd.
– Vi hade vårt momentum (innan 1–1) och så slarvar vi och ger bort det. Man får inte ge dem den chansen, säger Emma Eliasson och avslutar:
– Men det är ruskigt bra motstånd och då ställs allting på sin spets – du kan inte slarva någonstans.