Lars Lindgren är fortfarande bosatt i Piteå och syns ofta på SHL-matcher i Luleå och Skellefteå. (Arkivbild)
Lars Lindgren var den förste Piteåfödde spelaren i NHL. Från slutet av 70-talet och fram till mitten av 80-talet gjorde han över 400 matcher (slutspel inkluderat) i världens bästa liga.
Lika känt är kanske inte hans nuvarande arbete som scout för Vancouver Canucks.
– Efter den egna karriären fortsatte jag att jobba inom hockeyn, och när jag var hockeykonsulent på Svenska ishockeyförbundet fick jag frågan om att bli scout. Nu är jag inne på mitt trettonde år, berättar Lasse.
Talangscouter kan delas upp i två olika kategorier. Den vanligaste är "Amateur scout" vars huvudsakliga uppgift är att bevaka juniorer som NHL-klubbarna sedan kan drafta. Lars Lindgren tillhör den andra kategorin: "Pro scout".
– Jag ska hålla koll på spelarna som redan är draftade. Inte bara Vancouvers killar även om jag såklart ser dem mycket också och pratar med dem hela tiden, som till exempel med Elias Pettersson innan han åkte över.
I NHL kan klubbarna fritt trejda spelare med varandra. I många bytesaffärer ingår även rättigheter till spelare som ännu inte skrivit NHL-kontrakt, eller som är utlånade till andra ligor. Därför måste Lindgren följa alla spelare i Europa vars rättigheter ägs av en NHL-klubb.
– Vancouver kanske ska trejda någon spelare och då kan de behöva min åsikt. "Kan den här killen spela om ett år? Eller dröjer det två eller tre år?". Det är sådana bitar jag håller koll på.
I uppdraget som Pro Scout ingår även att bevaka så kallade "Free Agents", alltså kontraktlösa spelare som inga lag äger förhandlingsrättigheterna till.
– En del killar blommar upp senare och sådana ska jag också ha koll på.
Lars Lindgren besöker ofta SHL-matcher i Luleå och Skellefteå. Inte så konstigt eftersom att han fortfarande är bosatt i Piteå. Det händer också att han skymtas i LF Arena – trots att spelarna i Hockeyettan har en lång väg till rampljuset i NHL.
– Fast där är jag bara för att jag tycker att det är kul att titta, framförallt när det närmar sig de viktigare matcherna. Jag är inte där för att scouta, men man vet aldrig ... Man behöver inte vara bra eller ha hunnit långt när man är 17 eller 18 år. För en del dröjer det längre innan polletten trillar ner och de får till det, typ Pär Lindholm, säger Lasse och tänker på Boston-forwarden som spelade i Piteå Hockey som 21-åring.
I jobbet ingår såklart också en mängd resor i Europa och några till Nordamerika.
På grund av coronaviruset tog NHL ett långt uppehåll medan ligorna i Europa blåste av säsongen helt. Även ishockey-VM, som brukar sätta punkt för säsongen, blev inställt. Trots det fortsätter Lars Lindgren att scouta spelare.
– Vi har program på datorn där vi kan bryta ner matcher. Vi kan se alla byten som en specifik spelare gjort, eller välja att titta på olika situationer, till exempel hur någon försvarar en mot en. Det tar inte längre än 20 minuter att se en match, förklarar han och fortsätter:
– Just nu sammanställer vi en del klipp och sitter i telefonmöten, där jämför vi och diskuterar olika spelare vi ska fatta beslut om.
"Dessvärre" gör scouterna för 30 andra NHL-klubbar samma sak.
– Vi är ju inte ensamma som tittar, och alla kan se en duktig spelare även om man värderar lite olika. Just nu fajtas vi och någon annan klubb i slutfasen om en free agent, även om jag inte vill säga något namn.
Lars Lindgren i Luleå Hockey-tröjan, där han spelade mellan 1984 och 1988.
Att han blev scout för just Vancouver Canucks har sina förklarliga skäl. Han spelade själv i klubben under slutet av 70-talet fram till mitten av 80-talet, därefter avrundade han NHL-karriären med en kort sejour i Minnesota North Stars.
På svensk mark är han mest känd för sin tid i Modo och Luleå Hockey, samt som Tre Kronor-spelare i VM- och Canada Cup-sammanhang. Det är närmare 60 år sedan Lindgren första gången snörade på sig skridskorna i moderklubben Piteå IF, och ända sedan dess har han alltså varit verksam inom ishockeyn.
I oktober fyller han 68 år.
– Jag kommer att fortsätta ett tag till. Ett vanligt jobb hade jag slutat för längesen, men det här tycker jag är fantastiskt kul, säger Lindgren och lyfter fram alla intressanta möten jobbet innebär:
– Jag får träffa många gamla spelare och tränare som nu är scouter, och givetvis mycket annat hockeyfolk också när jag åker runt i Europa. Jag måste ha något att företa mig, och skulle jag inte sysslat med detta hade jag säkert gjort något annat. Det är ett väldigt roligt jobb!