"Förbundet petar bara i detaljerna"
PITEÅ. Norrbottens innebandyförbund petar i petitesser istället för att föra sporten framåt.Det hävdar Magnus Johansson, en av "papporna" till länets bästa herrlag.- De försöker verkligen, men det går inte hela vägen fram, säger Johansson.
Foto:
- Vi ligger i framkant för att vända trenden. Det handlar lite om att våga satsa nu när det går som sämst, boomen har varit och nu kommer det ett litet bakslag som vi måste jobba hårt för att komma över, säger Magnus Johansson, kassör och stark man inom Öjebyns IBF.
Johansson håller med om att innebandy, i Norrbotten, är en sport i kris. Det kräver starka åtgärder av förbundet, men Johansson hävdar att Norrbottens innebandyförbund inte riktigt är kapabelt att vända trenden.
- Det finns en målsättning, men ingen strategi för att nå dit. Visst, man kan säga att vi ska ha ett elitlag inom tio år, men har man ingen plan kommer det ju aldrig att bli verklighet.
Vad borde förbundet göra?
- Det finns hur mycket som helst. Utbilda fler ledare, få fler domare, bli bättre på arrangemang, åka ut i föreningarna och utbilda dem.
Magnus Johansson har själv suttit i Norrbottens innebandyförbund under fem år. Nu för tiden finns ingen representant från Öjebyn, något som har sin förklaring.
- I flera år har vi fått förfrågan om att hjälpa till i förbundet, men först måste ju vi strukturera upp vår egen förening. Organisatorisk ser jag ingen i förbundet som kan komma in och lära oss någonting. Tyvärr, och då handlar det inte om att slå mig själv för bröstet.
Kan inte tillräckligt
Johansson tycker helt enkelt inte att förbundet kan tillräckligt för att vidareutveckla sporten.
- På förbundsnivå gäller det att vara ödmjuk, att titta över axeln på andra förbund och fundera på vad det är som gör att de får så mycket applåder från sina klubbar. De senaste åren har det nästan varit "vi mot dem", så får det aldrig bli.
Vad är det som har hänt?
- Det har blivit mer fokus på petitesser, att gå ut med reprimander, i stället för att gå ut och utbilda i klubbarna. Då når man inte fram. Man måste lägga krutet på att utbilda klubbarna i att bygga organisation. Och då kan ju de på förbundet börja med att titta sig själva i spegeln...
Från kompisgäng till elit
En gång i tiden var Öjebyn det glada kompisgänget. Grabbarna som inte var tillräckligt bra eller hade tillräckligt mycket tid för att satsa på hockeyn och därför bestämde sig för att försöka sig på den nya sporten.
Föreningen har kommit en bit på vägen sedan dess.
Då var Piteå det stora laget, draken som skulle besegras i träningsmatcher och cuper.
Nu är Öjebyn laget att slå.
- Den stora skillnaden är väl att vi har en damverksamhet som vi satsar lika mycket på. Men vi slutade högst upp i herrserien också och vi har flest spelare i stan, säger Johansson.
Den senaste säsongen har Öjebyn gått så långt som att anställa en sportchef, något man är ensam om i Norrbotten. Dessutom är klubben en av få i Norrbotten som betalar sina spelare.
- Vi betalar viss ersättning, för förlorad arbetsinkomst och lite annat. Det känns som ett måste, inte är det väl nån spelare som vill ställa upp på en satsning om man inte betalar för sig, säger Johansson.
Det har lett till att Öjebyn de senaste åren lyckats värva flera kvalitetsspelare från övriga länet.
- Vår målsättning är att bli Norrbottens motsvarighet till Luleå Hockey. Om man vill någonstans så kan man inte bli självförsörjande på spelare. Vi måste ta folk från övriga länet, men det är problematiskt också. Det är ganska segt att pendla till Norrmalmia två-tre gånger i veckan, säger Johansson.
I år slutade Öjebyn tvåa i division II och fick kvala till ettan. Lite för tidigt i planeringen, vilket de skrala kvalresultaten skvallrar om.
- Vi har sagt att 2010 ska vi vara uppe i ettan, 2015 ska vi nafsa på den högsta serien. Men då måste det plockas spelare söderifrån, spelarunderlaget här uppe finns inte för att ha ett lag i herrarnas elitserie. Men återigen, har man bara organisationen för det så går det att lösa. Då går allt att lösa.
Så jobbar vi med nyheter