Man kan nog kalla Lindbäcksstadion för Erik Sundströms andra hem. "Pistgubben", som han kallar sig, är nämligen där varje morgon vid sjutiden de dagar skidspåren ska pistas.
Engagemanget kring längdskidåkning startade när hans dotter var sex år och började åka skidor. Sonen tog, så att säga, samma spår och kom att bli en duktig skidåkare. Erik Sundström var den som fixade och stöttade.
– Jag var med och skötte spår i Sjulnäs på den tiden det fanns en slinga där. Vi hade faktiskt 57 åkare som mest på 80-talet, säger Erik Sundström och fortsätter:
– Men det var när jag träffade bröderna Lars-Olov och Sven-Erik Pajala inför SM 1999 som jag blev fast. De undrade då om jag kunde pista inför SM och på den vägen är det.
Det är en hel vetenskap att pista bra spår. Men allt från snökvalité till snömängd har Erik Sundström koll på.
Tack vare Arctic Falls överskott av snö i den närliggande testtunneln, pistades en mindre slinga för en tid sedan. Natten till onsdag denna vecka producerades konstsnö för att utöka skidspåren.
– Det var bra att vi fick 500–600 kubik av dem för att kunna pista den första slingan.
Han är imponerad över Piteåbornas intresse för längdskidåkning och stolt över anläggningen som han anser är Sveriges publikvänligaste.
– Nyårsdagens morgon var jag här före sju och 20 minuter senare kom första bilen. Klockan 09.15 var parkeringen full av bilar. Jag blir glad när parkeringen är full, för är det så mycket folk här så har vi gjort ett bra jobb, säger Erik Sundström.
Han vill också framhålla kollegan Ulf Granberg.
– Han är så värdefull och löser det mesta. Allt från staketbygge och mek med maskinerna till bultning av spåren innan jag pistar dem. Han är en riktig allt i allo.
Erik Sundström efterlyser ett större intresse från kommunen – och en större penningpung.
– Pistmaskinerna och en hel del andra saker är gamla och slitna. Jag skulle vilja att kommunalråden kom hit och tittade en träningskväll då det kan vara mellan 50 och 100 personer här. Då kanske de skulle lägga mer pengar på längdskidåkningen, säger han.
Förutom att vara "pistgubbe" på Lindbäcksstadion har han haft flera uppdrag på annat håll.
– Jag har kört spår på VM i Falun, SM i Söderhamn och inte minst Nordenskiöldsloppet i Jokkmokk som är 22 mil och världens längsta skidtävling. Sist jag var där körde jag 10 mil i sträck, det tog 10 timmar. Då pratar vi om utmaning rakt ut i bushen.