Bollen låg i nätmaskorna och Mr Alvik sprang glädjestrålande fram och dunkade ena näven i ribban.
– Det var mitt tredje mål för säsongen. Känslan är densamma. Det är alltid lika roligt att göra mål, säger han.
Till slut vann Alvik med 3–1, en nödvändig seger för att hänga med i toppen i den rekordjämna södra fyran.
Det var en jämn match, men Alvik var effektivare. Försvarsdominanten Andreas Wärja nickskarvade in tvåan på Johan Ryngmarks frisparksboll. Linus Backman svarade för trean sedan han frispelats och inte gjort något misstag.
Robert Nyström, 34, och Linus Backman, 26, är två av de kvarvarande spelarna från ”storhetstiden” då Alvik höll till i tvåan. De är alltså fortfarande med nu när marschen uppåt har börjat.
Men vägen tillbaka är lång.
– Vi förlorade senast (mot Munksund/S) på matchens sista spark. Det gäller att vara med i varje match, säger Robban Nyström.
Vad tror du om hösten?
– Det är mycket kamp i den här serien och den gamla klyschan om en match i taget gäller i allra högsta grad.
Nyström och John Fabricius jobbade hårt på mittfältet även om de hade en otacksam uppgift då de flesta bollarna gick direkt från backlinjen upp till kedjan. Kanske inte så vackert, men effektivt. Man spelar fotboll efter de resurser man har.
Lillpite ägde minst lika mycket boll, men Alvik skapade de vassaste chanserna. Skyttekungen Johan Ryngmark hade ett gyllene läge att göra 2–0 men helt fri sköt han rakt i Lillpitemålvaktens famn.
Lillpites reducering kom i slutet av matchen, men Alvik var aldrig skakat.
Anders Aldenbo gjorde debut i målet och svarade för en bra insats.
Victor Pettersson, 17, tillhör det nya, unga gardet i Alvik som byaklubben bör få glädje av.
Veckans värsting
Södra fyran är rena getingboet när det gäller toppstriden. Minst hälften av lagen har fortfarande möjlighet att lösa en biljett till trean nästa år. Det handlar i regel om mer kamp än om bra fotboll, men ingen kan klaga på dramatiken.