I sin senaste årsredovisning har Luleå Hockey en punkt som heter ’Styrelseledamöter och ledande befattningshavare’. Där framgår att Luleå i ”hela koncernen” hade en kvinna och elva män på dessa positioner mellan första maj 2014 och 30 april 2015.
Men hur ser det ut i Luleå Hockeys styrelse i dag? Där sitter två kvinnor och fem män.
I de flesta elitföreningar i Norrbotten är männen i majoritet i styrelserna. NSD:s genomgång visar att 14 av 54 styrelsemedlemmar i Luleå Hockey, Piteå IF, BC Luleå, Luleå Basket, Boden Handboll, Asplöven och Bodens BS är kvinnor. Det motsvarar 25,93 procent.
NSD har då inte räknat adjungerade medlemmar eller suppleanter.
Lena Abrahamsson är professor i genus och teknik vid avdelningen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
– I den bästa av världar borde det inte påverka. Vi borde kunna bortse från det numeriska antalet kvinnor och män. Men i verkligheten är det klart att det påverkar. Nu pratar jag inte generellt om de här elitföreningarna, men överlag i samhället är det så att kvinnor och män har väldigt olika villkor. Tjejidrotten har vissa villkor, killidrotten har vissa andra villkor. Det ser olika ut. Det är bra om man kan ta med sig erfarenheter från båda. Därför är det bra med blandade styrelser, med både män och kvinnor, säger Lena Abrahamsson.
Är du förvånad över att det ser ut så här?
– Jag har själv suttit i en valberedning och suttit i styrelsen och varit ordförande för en av de här föreningarna (Luleå Basket, som då hette Northland Basket). Jag vet att det kan vara svårt att öka andelen kvinnor på styrelsenivå. Det gäller inte bara inom idrotten utan även inom företagsvärlden. Det är en process. Det beror på vem man hittar och vem man söker efter, hur man ser på vem som är kompetensbärare. Där är idrottsföreningarna inte annorlunda än några andra styrelser.
Hade de här elitlagen vunnit på att ha mer kvinnor i styrelserna?
– Jag tror att man vinner på att väldigt blandade kompetenser i styrelser, så att man får in flera perspektiv. Det är det som ger breda kompetenser. Så att man inte låser fast sig vid en viss linje.
– Ett sätt att stimulera förnyelser är att ha en viss blandning på ledarpositioner. Där spelar styrelser en viktig roll.
Men varför är det fler män i kvinnor i styrelserna? Det finns flera förklaringar. Lena Abrahamsson säger att valberedningar ”kanske inte letar efter kvinnor”.
– Sedan kan det vara svårt att hitta resurser. Det är en ganska krävande uppgift, det kräver mycket engagemang och tid. De kvinnor man letar efter brukar ofta ha andra höga positioner i näringslivet. De har ofta redan fyllt sin agenda. Det gäller att ha en viss flexibilitet i vad man kräver av personerna man söker. Det är energikrävande uppdrag.
Men tror du alltså att det kan vara så att valberedningarna inte letar efter kvinnor?
– Officiellt och i verkligheten tror jag att de letar efter kvinnor. Men rent mänskligt så letar man bland de man känner, i det nätverk du själv har. Valberedningar har en extremt central roll här. Du behöver ha breda nätverk och i många föreningar kan det vara svårt att få tag på folk med breda nätverk till valberedningarna.