LSK saknade bland andra måltjuven Daniel Sandberg, skadad, och Niklas Wiggefors som insjuknat på morgonen. Den reducerade truppen var dessvärre inte heller helt kurant inför division III -drabbningen.
Manfall drabbade LSK
- Vi hade inte så mycket spelare att tillgå och fick använda två-tre som inte borde ha spelat, bland annat en magsjuk som spydde före matchen, berättar Juustovaara.
Därmed kom oväntat mycket att handla om Malå, som förde spelet i första halvleken och framför allt lyckades pressa fram mängder av fasta situationer. Dessbättre utan utdelning.
- De hade mycket frisparkar, hörnor och inkast. Vi hade inget större problem men lyckades heller inte skapa så mycket på dem, säger tränaren.
Men när matchen närmade sig slutet såg tränaren, som inte spelat en minut i år, ingen annat råd än att själv hoppa in.
Möjligen mest för att rädda enpoängaren...
Det blev en riktig coachseger
- Men jag har ju hållit igång och tränat lite så man är väl inte helt oäven, fast jag klarar inte 90 minuter, säger Juustovaara som i 80:e bytte med Jonatan Sundkvist Rantatalo på mitten.
- Ville ha täckning bakåt, säger han och skrattar.
Några minuter efter inhoppet hade LSK sin dittills bästa chans när Jens Larsson drog sin back och fick till ett skott hemmamålvakten tvingades tippa över ribban. Men det var först i 90:e matchen avgjordes.
- Deras back fick en halvdålig rensning på ett inlägg av Simon Johansson, bollen hamnade på fötterna hos mig och jag kunde sätta i höger burgavel.
Juustovaara avslutar:
- Laget slet verkligen i den här matchen. Men det är klart det är kul att peta in den själv - man blir väl aldrig vuxen...