Backen Johanna Fällman fick höra publikens jubel när hennes namn ropades ut innan matchen mellan Sverige och Finland.
Under själva matchen njöt hon av att spela en landskamp på hemmaplan.
Och efter slutsignalen var hon rejält glad – trots att Sverige föll med 2–3.
– Finland kommer ut hårdare än vad vi gör och de tar tag i taktpinnen från första bytet egentligen. Anspänningen är kanske lite högre hos oss, det tycker jag märks i början. Men sen tycker jag ändå att vi spelar bra försvarsmässigt och så krigar vi in två skitmål. De räknas ju med.
Ja.
– Det är en jävla tur. Men framför allt tycker jag att de har bättre powerplay än oss i dag. Det måste bli bättre.
Hur var det att spela en landskamp på hemmaplan?
– Jättekul, absolut. Det är ett minne. Det är synd att tiden går så fort, det gick så jäkla fort. Det hade varit bättre om man fått spela 120 minuter hockey. Nä, då hade jag inte orkat gå härifrån, det hade inte gått. Men det var jätteroligt. Jag såg några kända ansikten på läktaren.
Vänner och familj?
– Ja, precis.
Såg du banderollerna också?
– Jo, de var ju där, så absolut.
Vad säger du om dem?
– Jag säger som jag har sagt till andra – det är engagerade fans. Så är det med det.
Hur mycket saknar du Emma Eliasson på isen i dag?
– Jag spelar med Emma varje dag här hemma och det är en otroligt kunnig spelare. Det är inte för inte som hon vinner priserna som hon fick förra året. Det är som Leffe säger med, att det inte beror på det sportsliga. Hon är Sveriges bästa spelare. Det är få förunnat att få spela med henne varje dag.