"Då ska jag ta den där platsen och stå alla"

JVM-äventyret slutade med en spelad match och missad medalj. Nu är Filip Gustavsson tillbaka i vardagen – och slänger en blick mot nästa års turnering. "Då ska jag ta den där platsen och stå alla", säger talangen.

Foto: Ryan Remiorz

Luleå/ishockey2017-01-10 16:56

JVM i Kanada började riktigt bra för Juniorkronorna. Fyra raka segrar i gruppspelet gjorde att Sverige byggde på sin gruppsvit till 40 raka vinster utan förlust.

Sen tog sig blågult enkelt vidare från kvartsfinalspelet mot Slovakien innan Kanada satte stopp i semin.

Av bara farten blev det också förlust mot Ryssland i bronsmatchen.

Nu är Luleå Hockeys bidrag i den svenska truppen – målvakten Filip Gustavsson – hemma igen.

– Det är skönt, väldigt skönt, säger Gustavsson till NSD efter tisdagens träning, som var den första med klubblaget sen han landade på norrbottnisk mark i lördags:

– Jag har haft lite tid att ta det lugnt, konstaterar burväktaren.

Hur summerar du JVM-äventyret?

– Kul, lärorikt – men halvlångtråkigt genom att jag inte fick spela så mycket. Men det var ändå en rolig resa, säger Gustavsson, som alltså inte fick med sig nån medalj hem:

– Tyvärr. Jag tycker inte att vi har jättemycket att säga till om mot Kanada i semifinalen – men bronsmatchen skulle vi nästan ha knipit.

Gustavsson fick själv spela gruppavslutningen mot Tjeckien. En match som Sverige vann med 5–2.

– Jag tycker att jag fick en bra match. Det var ingen jättetråkig match mot någon av de sämre länderna, utan jag tycker ändå att jag fick lite att göra och visa upp mig, säger Gustavsson, som nästa år inte har årets målvaktsetta – Felix Sandström – att konkurrera med:

– Då ska jag ta den där platsen och stå alla.

I övrigt tar målvaktstalangen med sig den hockeykultur som finns i Kanada och upplevelsen att få spela i Montreal Canadiens NHL-arena.

– Det var bara hockey där, alla kan hockey. Så det var riktigt coolt. Sen när det var 15 000 på läktaren i Bell Centre så såg det tomt ut. Det är en hur stor arena som helst, säger målvakten.

Hur är det att spela i en sån jättearena, är det som att man försvinner?

– Ja, lite så. Det är så långt bort till platserna längst bort på andra sidan så det är nästan svårt att se ibland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!