Det syns sannerligen inte på resultaten men Notviken hade en bra start på lördagens match mot Bele Barkarby och ledde med 2-1 efter halva andra perioden. Sedan havererade allt och bedrövade lagkaptenen Lovisa Holma kunde bara konstatera att det inte var första gången.
– Vi brukar ju börja bra. Och det ska gå att spela på så genom en hel match, sa hon.
Nu är mittlagen i östra inga dåliga utmanare. Efter en halv match av jämnt spel hade Barkarby lärt sig sin motståndare och kunde utnyttja sin kontringssnabbhet till att börja skyffla in målen mot ett försvar av rundningsmärken. Litegrann som mot Hammarby – och Åkersberga skulle visa sig än duktigare på den saken. Med ställningen 0-5 efter första perioden stod klart att ”Notas” skulle få rikta in sig på att hålla nere siffrorna – men Åkersberga hann ändå sätta förnedrande 1–10 med 39 sekunder kvar av matchen.
– Helt tvärtom mot igår. Nu var vår bästa period den sista, säger söndagens lagkapten Helena Bäckman-Andersson.
Notviken vann trots resultatet skotten med 14–13. Det säger en del om effektiviteten – eller snarare bristen på sådan – i avsluten och det säger ännu mer om hemmaförsvaret.
– För vårt lag är 14 ganska många. Men vi måste börja sätta dem – och vi måste bli tightare i boxen, säger Bäckman-Andersson.
Frågan är bara hur Notviken tacklar stjärnsmällarna rent mentalt.
– Det är klart det känns. Men vi är ändå bara i början av säsongen – det är värre om det fortfarande ser ut så här mot slutet, konstaterar hon.