Efter tre raka mål via motspelare och motspelares klubbor, till 10–7 med sex minuter kvar av matchen, kunde ingenting stoppa IBK. Inte ens tre gäster plus målvakt – mot en ensam Joel Wadsten.
– Först tänkte jag fördriva tiden men sedan hittade jag en lucka förbi och det gick ju vägen, beskriver forwarden säsongens eller rentav klubbkarriärens snyggaste soloresa.
Det är nog den största förenkling någon tagit till. Wadsten råkade vara först upp efter vänsterkanten, med två Sundsvallspelare mot sig och en tredje inne i slottet. Då är kanske inte första tanken att gå själv på mål…
– Nej, verkligen inte, medger han och skrattar.
Nu blev det ändå så. Wadsten fintade aggressivt bort de två första, skar in mot mitten och rundade elegant motståndare tre innan han lyfte bollen över målvakten till 11–7. Samtliga hakor i Luleå Energi Arena föll till golvet vid exakt 14.44 minuter.
– Var väl lite nervös att det skulle studsa på målvakten, det hade ju varit onödigt efter det förarbetet, utbrister Wadsten, flinar brett och funderar:
– Om det var mitt snyggaste mål? Ja, topp två i alla fall…eller, jag vet nog inget som konkurrerar så kanske…
Wadstens uppvisning kom alltså direkt efter tre riktiga flytmål. 8–7 vid 11.59, sedan Simon Eleholm gått fram tillsammans med Joel Berg mot en Sundsvallsback. Den tänkta tvärpassningen vallade så snyggt på backen och direkt i mål att det närmast såg planerat ut. 9–7 vid 12.55, när Lukas Lindenhalls vänsterdistansskott styrdes in vid bortre stolpen av en motståndare. Och 10–7 vid 14.01, när IBK med en prydlig passningsserie efter frislag nådde Tobias Gustafsson, åter vid vänsterkanten. Skottet touchade en Sundsvallsklubba på vägen in.
– Vi har ju knappt känt något flyt den här säsongen. Det gjorde mycket för tredje efter två jämna perioder, avslutar Joel Wadsten.