Stedt får vänta länge, länge på att återfå normal andhämtning efter 100-metersloppet för F19 – där hon just besegrat finländska löparen Elisabet Salmela med elva hundradels sekund, 12,85 mot 12,96. Hon har haft problem med luftvägarna och nu är det bara sprint som fungerar.
– Sprang ju 200 och 400 meter förut men nu har min astma blivit för dålig så jag klarar bara 100, säger Tväråselets stjärna.
Så är tiden inte heller i paritet med ”perset” från NM i fjol, då hon vann med 12,58.
– Fast det här var ju ändå i motvind (1,3 m/s), då hade jag 0,3 med mig. Men jag har också jobbat hela sommaren och inte kunnat träna så bra.
Vad som talar för Stedt om hon ändå åker till NM i Sundsvall för ett sista deltagande i F19 innan hon nästa år klassar upp till K22 är högre temperatur.
– Bara att det är varmt gör mycket för min astma, konstaterar hon.
Ett par löpare som kände sig i toppform efter en riktigt tät 100-metersmålgång gemensam för M22 och P19 var Ludvig Olofsson, Boden (född -98) och Fredrik Wall, Riviera (född -97).
– Det brukar vara jämnt mellan oss, konstaterar de samstämmigt. Wall fortsätter:
– Det kändes som pers, det här.
Men den stenhårda kampen över mållinjen lurade löparna. Olofsson vann sin klass på 11,70 mot Walls 11,76 i P19 – en bit från personliga rekordtiderna 11,49 respektive 11,36. Det hindrar å andra sidan inte hyfsade målsättningar framöver.
– På SM är jag nöjd om jag går till final, det är väl målet, säger Ludvig Olofsson.
Höjdhoppstävlingen för F14 utvecklades intressant när Amanda Isaksson, Boden, gled över sin tidigare rekordhöjd 1,44 meter på andra försöket. Kvar i tävlingen var då bara Paulina Sundvall, Riviera och Ellen Bojang, Haparanda. Den senare, med ”pers” på 1,50, klarade också hon på andra försöket medan Sundvall rev ut sig. När Isaksson sedan plockade 1,47 med darr på ribban i första försöket blev möjligen trycket för högt för Bojang som till slut stannade på 1,44.
– Det kändes inte som några konstigheter innan. Men jag hoppade inte riktigt nog högt, säger Bojang och skrattar. Hon kunde å andra sidan trösta sig med segern över 800 meter senare samma dag.
Amanda Isaksson, som också vann 80 meter på 11,79 sekunder, hade inte heller så lätt att förklara sin hoppning.
– Var på väg att riva ut mig vid 1,40 men annars var det väl ganska bra…fast jag kände ribban litegrann i sista hoppet, säger hon med ett skratt.