Fransmannen Bouillard dominerade Luleåtävlingarna under sin tid som utbytesstudent i staden. Därför var det ingen som direkt höjde på ögonbrynen då han strax innan hemresan passade på att justera rekordtiden över säsongsavslutande Skinkloppets 7,4 kilometer långa bana. 26,56 minuter var en utmärkt tid ingen lokal löpare varit i närheten av – men uppenbarligen fanns ännu mer att ta, och det av en debutant.
– Jag är elitorienterare i grunden (med bl a en tolfteplats vid SM i sprint) men har slutat med den satsningen och kör mer löpning nu, förklarar Västeråsaren Westman som studerar tredje och sista året i teknisk design.
Han har inte hunnit med mycket lokalt tävlande.
– Stadsmaran, men det blev flopp, säger han, skrattar och fortsätter:
– Men vid Dundret Extreme blev jag tia så det börjar ta sig.
– Och jag har inte kunnat träna så mycket på sistone men det kändes bra vid öppningen i dag. Marcus (Nilsson, Lulekamraterna) drog ifrån lite i början men jag kände att jag hade krafterna och drog om på platten längs Björkskatafjärden. Nu blir det skidor och så siktar jag på revansch vid halvmaran 2016.
För Nilsson, som sprang in 35 sekunder efter segrarens 26,43, blev det därmed en oönskad repris.
– Har varit tvåa förut och ville vinna i år men jag får vara nöjd, har aldrig sprungit det här loppet så snabbt och hade inte kunnat göra någonting.
Nöjd var också Johanna Nilsson efter segern på 29,53 minuter, 23 sekunder före Nina Lintzén.
– Tror inte någon varit under 30 så jag är nöjd, ja, säger långdistansaren som i vanlig ordning har en ”mara” i siktet.
– I Sevilla om två månader, dit jag åker med bland andra Kenneth Boman (trea på lördagen). Känslan från New York (där Nilsson sprang på 2.54,53) talar för att det kan bli ännu bättre.