Byalaget Ohta/Aapua är tämligen unika på sitt sätt i länet med tanke på den starka klubbkänslan som finns inom föreningen. Det trots att man brukar åka hiss mellan divisionerna. Men blyg att satsa är man inte, för två år sedan nappade man på en friplats i trean trots att man inte var riktigt förberedd.
– Vi åkte ur direkt, men vi försöker göra om, och göra rätt. Procentuellt sett är nog trean svåraste serien att hålla sig kvar i, säger assisterande tränaren Magnus Jatko om vad som väntar.
Jatko hör till skaran som håller sig fast hos de blågula trots att man flyttar många mil från hemorten, men han har inte varit ensam som varit bosatt på annan ort genom åren. Det är det som gör tornedalsklubben så fantastisk. Hjärtat finns alltid hos klubben som fostrat en.
Se bara på dagens lag, dryga femton man tränar på hemmaplan. Ett gäng, Johan Svanlöv, John Kalla, Adam Zingmark och Joakim Juntti tillsammans med Jatko är långt ifrån hemma. För de bor och tränar i Luleå.
– Vi tränar med både Luleå Fotboll och Ersnäs, säger Jatko som är inne på sitt fjortonde år i kuststaden och som idag hjälper nye tränaren Markus Mäkitalo.
– Jag håller igång Luleågänget, säger han.
Och sig själv förstås, han fyller 39 i höst men har ännu inte gett upp.
– Tanken är att jag inte skall spela, men behövs jag så tvekar jag inte, säger han inför vad som komma skall.
Hur många gånger har han inte sagt det, men familjen med bland annat tre barn, varav den yngste som är 1,5 år tar mycket tid.
– Åldern har ingen betydelse, får man bara vara skadefri kan man spela länge, se bara på Örjan (Pääjärvi, klubbens tidigare tränare, red,s anm).
Nu väntar ännu en div III säsong. Laget tog klivet upp från fyran efter kvalspel. Och är nederlagstippade i trean – som vanligt kanske måste vi tillägga.
– Så är det väl alltid, men vi skall jobba hårt för att bli kvar i trean, men det kommer bli tufft, fyra av tolv lag kan ju åka ur, säger han.
Men det är bara att gilla läget och blicka framåt. Men försäsongen oroar en aning. Den har inte varit den allra bästa. Flera träningsmatcher har blivit inställda av olika anledningar.
– Lite för lite matcher har det blivit, sen har vi bara hunnit träna tillsammans hela laget ett par pass, säger Jatko.
Och tuffast tänkbara motstånd väntar i premiären.
– Morön borta blir ingen lätt uppgift, men vi skall bjuda upp till dans.
Som alltid förr – och I tröjor med klubbmärket som spelarna aldrig sviker. Ja kanske för en säsong eller två, men de kommer oftast tillbaka till föreningen. På ett eller annat sätt.
– Så brukar det vara, borta bra men hemma bäst, avslutar Magnus Jatko
Att man sedan flyttar tiotals mil ”hemifrån” har ingen betydelse för en tornedaling.
Det är sånt som gör en liten byaklubb som Ohtanajärvi/Aapua unik inom dagens fotboll..