Han har varit en av IFK Luleås främsta trotjänare under många, många år. Men nu har Kalle Norrbin bestämt sig för att lägga av med fotbollen.
– Jag tog det här beslutet ganska tidigt egentligen, kanske redan i slutet på förra året, säger Norrbin till NSD.
För snart sex månader sedan fick Kalle Norrbin och sambon Emma sitt första barn, dottern Elle. Nu vill han vara hemma mera.
– Det är inte bara på grund av henne som jag slutar, hon har inte varit några problem. Men jag vill inte längre vara borta från halv sju på morgonen till halv åtta på kvällen. Vi har träning lördag och alltid match söndag, det är ju sådant som tar tid. Jag känner mig färdig, säger han.
Norrbin kommer inte att spela fotboll på någon lägre nivå, korpfotboll lockar inte.
– Jag har alltid sagt det, när jag är klar så är jag klar. Det blir inte spel i några lägre divisioner. För mig handlar det mycket om kroppen också, jag har ju käkat 300 milligram voltaren varje dag hur länge som helst.
Var har du haft ont?
– Om jag säger var jag inte haft ont går det snabbare. Jag har haft jättemycket problem med leder. Skogsvallen har ingen värme under så hela våren är det hårt och tungt och tar på knäna.
Däremot kommer Kalle Norrbin att jobba vidare med klubben, målet är att hjälpa IFK Luleå att bli större och starkare som förening.
– Någonstans har jag känt att jag brinner mer för klubben, ekonomi och sådana saker. Hellre det än att fara ut och springa på Skogsvallen. Jag kommer att hjälpa klubben i någon slags roll, absolut.
Men du är inte intresserad av en tränarroll?
– Nej, tränarrollen är inte riktigt min "cup of tea". Det blir ju lite samma sak där, det tar mycket tid. Men jag vill absolut vara med och hjälpa till, jag tycker ju att den här nya styrelsen är så pass intressant. Det är så mycket positiva vindar.
Kalle Norrbin har spelat i IFK Luleå sedan tidigt 2000-tal och minus en sejour i superettalaget Degerfors har han varit klubben trogen. Men nu tror han att det behövs en ny, yngre lagkapten.
– Den generationen som jag tillhör, det är ju uppbyggt på ett lite annat sätt. När det handlar om att göra saker med laget och så, det är ju på ett helt annat sätt nu. Nu är det ju mer att man sitter hemma och kollar på telefonen. Jag har ju alltid varit drivande och gjort saker hela tiden. Det är inte att de inte uppskattar det, men man känner mer och mer att folk hellre är hemma. Det är inget fel med det, det är en ny generation.
Norrbin vet dock vad han kommer sakna:
– Alla i laget, de är ju underbara.