Efter tre år i Frankrike återvände Lydia Karlefors hem till Luleå.
27-åringen från Sunderbyn spelade med Luleå Basket 2009-2010 och kände att det var ett bra läge för comeback.
– Min mamma tyckte att jag skulle läsa klart min civilingenjörsutbildning och sen började min pappa och andra kloka människor tycka det också, så jag valde att komma hem. Och det föll väldigt bra. Det är en dröm att spela i den här omgivningen.
I Frankrike spelade Karlefors med Lyon Basket Feminin i ett år och sedan för AS Villeurbanne i två år. Samtidigt studerade hon.
– Det var riktigt kul. När jag kom ner dit som utbytesstudent så sa jag: ”Tjena, jag vill hitta ett lag att spela med” och så kom jag till ett lag i andraligan som verkligen satsade stenhårt för att gå upp. Jag fick inte så mycket speltid men samtidigt så läste jag väldigt många kurser samtidigt, så det var kaos egentligen, säger hon och ler.
Utvecklade det dig som basketspelare?
– Ah, absolut. Både som spelare och person. Det kan vara jobbigt att vara utomlands ibland. Kommer man rätt in i det så är det skönt men det kan vara svårt också. Jag har vuxit som person och blivit mycket tuffare. Jag tar inte åt mig lika mycket nu som när jag var yngre.
I första finalmatchen fick hon ta ett stort ansvar efter att Tina Trebec skadat sig. Och när andra finalen startar i kväll kommer hon få bära en viktig roll igen.
– Nu när det är Tina som jag ersätter får jag försöka att göra en Lotta på Bråkmakargatan. Jag får ställa mig i gödselstacken i regnet för att växa. Det är inte min position egentligen men jag ska gå in och göra det jag kan för laget och försöka vara lite större än jag egentligen är.
Hon fortsätter:
– Vi spelar för Tina. Man blir jättetraumatiserad som lag när en sån viktig pusselbit både som spelare och människa faller bort. Vi som är kvar kan inte vika oss. Vi har kommit till punkten ”this is it”. Det finns inga ”Oj, vi har skador”, ”Oj, det här är jobbigt” eller ”Oj, vi har det här och det där”. Nu är det bara att köra.
I första finalmatchen på hemmaplan var det över 2600 personer i publiken. Nu väntar bortplan – och Northland får med sig en klack.
– Vi håller på att skapa hemmaplan på bortaplan. Några sponsorer har gått ihop och sponsrat klackmedlemmar. Vi får med oss 17 dit ner.
Vad betyder det?
– Jag tror att det kommer att byta jättemycket för oss. Egentligen vill man ha en spåkula och veta hur det går exakt, säger hon.