– En intelligent kille. Det kommer gå bra för honom i livet, säger BC Luleå-coachen Peter Öqvist och nickar bort mot nyförvärvet Quinton Upshur.
Den 23-åriga basketspelaren vid bordet bredvid och hör inte. Han har precis ätit upp sin lunch. Han fingrar på telefonen medan lagkamraterna lämnar bordet.
– Hej, hej, säger han på svenska.
Trots att han bara varit här i någon månad.
Oj, hej. Du kan redan några ord på svenska?
– Ja, några. Jag kan säga hej, tack och ”absolut inte”. Sedan har några i laget lärt mig hur man säger ”du är vacker” på svenska, men det har jag inte testat. Men det är härligt här, alla pratar engelska och det underlättar väldigt mycket för mig.
Forwarden Quinton Upshur spelade i Portugal förra säsongen. Det var hans första år i Europa och hans första säsong som professionell basketspelare.
Dessförinnan spelade han collegebasket på tre olika skolor.
– Under mitt första år på college gick jag på en militärskola som hade basket. Jag vill spela basket, jag brydde mig inte så mycket om det militära och kunde inte se mig själv vara kvar där i tre år till. Alla militära saker, det var rätt galet, säger han.
Du fick lära dig sådana saker också?
– Jag lärde mycket många militära saker, skjuta med vapen och sånt. Allt som du lär dig i armén fick vi se glimtar av. Men jag lärde mig mycket saker som jag har nytt av än i dag.
Utveckla.
– När jag lämnade skolan så insåg jag att det var en av de bästa erfarenheter som jag gått igenom, även om det var kämpigt när jag var där. Det hjälpte mig att bli den jag är i dag.
Hur då?
– Disciplin, struktur, att lära sig att komma i tid. Såna saker som jag kanske inte hade innan jag gick dit, men som jag tog med mig när jag åkte.
Så varför lämnade du?
– Jag kunde inte stanna, herregud. Det var som att vara i militären, fast vara i skolan med. Sedan kunde man inte festa så mycket. Jag ville festa, så jag var tvungen att flytta, säger Upshur och skrattar.
Efter ett år på college hemma i Virginia flyttade han till Texas och en skola där. Där blev det ytterligare ett års studier, innan han flyttade till Arizona och avslutade med två års collegestudier.
Sen blev det alltså spel i Portugal.
– Jag är välsignad som fick spela med en äldre kille som var 30-32 år. Han hade spelat professionellt i tolv år. Han tog mig under sina vingar, höll mig fokuserad och var som en mentor för mig. Jag är tacksam för det. Men jag vill inte spela lika länge som honom, men det är bra att veta vad som krävs för att lyckas göra det och för att lag fortfarande ska vilja ha dig.
Du vill inte spela tills du är 32?
– Nej, jag har andra saker jag vill göra.
Vadå?
– Jag vill starta familj. Om jag blir pappa vill jag inte vara här och ha familjen hemma i USA. Familjen är viktig. Men jag vill göra andra saker med, jag vill bli coach någon dag. Och så vill jobba på departementet för inrikessäkerhet i USA. Eller åt staten. Jag vill hjälpa till att hålla landet säkert. Jag vill komma in i såna grejer. Allt som har med staten eller landets säkerhet.
Vill du bli politiker?
– Inte politiker, mer en rådgivarroll. Ska vi gå in i det kriget? Är det bra att sätta militära trupper där? Såna saker.
Du vill jobba med militära grejer?
– Ja, kanske rådgivare till militären. Jag vet inte än. Men jag håller på att ta min master i criminal justice just nu.
Hur är det att plugga parallellt med basketkarriären?
– Ärligt talat är det inte så svårt. Jag pluggar det jag är intresserad av, jag tänker inte att jag måste läsa eller göra någon uppgift. Jag tycker inte det är jobbigt att skriva en uppsats om varför det är krig där eller hur det kriget påverkar oss.
Du pratade om att du vill hjälpa samhället?
– Ja, jag vill hjälpa att samhället bli bättre. Hur kan jag göra det till ett bättre ställe, utan att vara politiker? Hur kan jag göra det säkrare?
Säkrare?
– Bland annat i skydd mot terrorattacker, men så mycket mer. Jag vill inte vara FBI-agent, men jag vill sitta i ett skrivbord och göra såna saker.
Quinton Upshur nämnde sin mentor i Portugal som betytt så mycket för honom. Basketspelaren som varit proffs i långt över tio år.
Så länge vill BC Luleå-stjärnan, som sagt, inte spela.
Han vill istället sluta när han är 27 år.
– Basket har varit en välsignelse för mig, jag har träffat många bra personer och haft möjlighet att tjäna pengar. Men det finns andra saker jag vill göra.
Som att förbättra samhället?
– Precis.
Du vill förbättra samhället utan att vara politiker. På vilket sätt kan du bidra?
– En person kan inte själv göra så stor skillnad, men kanske kan jag inspirera andra att göra större skillnad? Jag växte upp i ett område som inte var det bästa. Det var mycket brott, många vänner som jag växte upp med har blivit skjutna eller dödade. Det var mycket gäng och mycket droger. Om jag startar i mitt område och städar upp det, med olika program, kan jag kanske hjälpa unga. Kanske starta en basketboll-camp för att hålla unga borta från problem?
Har du många vänner som varit med i gäng?
– Ja, väldigt många. När jag flyttade för att gå på college fick jag många samtal och sms om att ”han har blivit skjuten” och ”han blev dödad”.
– När jag var i Portugal förra året vaknade jag av ett sms, där det stod att en nära vän som jag växte upp med blivit skjuten i huvudet. Han blev mördad över droger. Det är såna galna saker. Det var en kille som jag växte upp med, spelade basket med, reste med, gick i skolan med. En kille jag gjorde allt med. Sen vaknar du av ett sms om att han blev skjuten i huvudet. Det fick mig inse att jag glad att jag kom därifrån.
– Jag var inte med i gäng själv, men gängen styr staden i Virginia som jag kommer ifrån. Jag vill hjälpa andra. Jag vet inte exakt vad jag vill göra, men något åt staten så att jag kan hjälpa människor.
Bakom Quinton Upshur sitter några lagkamrater och äter lunch. De har knappast varit med om liknande upplevelser som den amerikanske forwarden.
– Jag vill göra nåt där hemma. Det finns andra sätt. Unga måste inte vara med i gäng, och sälja droger för att vara framgångsrika. Du kan bli läkare. Men många hemma har inte insikten om det. De unga ser bara killen runt hörnet som säljer droger, som har feta bilar och kvinnor. De vill bli som den killen. Men de ser inte killen eller tjejen som lämnade, som blev kirurg eller lärare. De som inte oroar sig varje dag för att folk vill döda dem.
Du vill att de ska veta att det finns något annat?
– Det är hårt. Killarna som säljer droger, de unga ser upp till dem. De ser flashiga smycken, dyra bilar och kvinnor. Det är vad de vill ha. De tror att det är det enda sättet att få det. Men det finns andra sätt att bli framgångsrik. Sätt som gör att du inte måste kolla efter poliser så fort du går ut.
Var du rädd för de här gängen när du växte upp?
– Ja, självklart. Definitivt. Men jag hade bra vänner, killar som var äldre än jag. De såg att jag var intresserad av basket och att jag hade talang. De pushade mig. De lät mig inte vara med om de skulle slåss. De ville att jag skulle lyckas. Jag är glad att jag hade dem.
Upshur tystnar någon sekund. Sedan säger han:
– De kommer att få komma på mitt bröllop om jag gifter mig.
En annan person som hade stor betydelse under uppväxten var 23-åringens mamma.
– Hon är lärare och sa åt mig att hålla mig fokuserad, att satsa på skolan. Hon sa att jag redan låg efter i samhället eftersom jag är en ung svart man i USA. Vad ska du göra?, frågade hon. Det fick mig att fokusera mer på skolan. Nu har jag två olika examen.
Din mamma sa...
– Att jag låg efter eftersom jag är svart?
Ja. Har du fått utstå mycket rasism?
– Det beror på var du är. Jag vet inte om du följt med om det som händer i USA? Nyligen har många svarta blivit skjutna av polisen. Det har alltid varit en stor grej, men blivit uppmärksammat nu tack vare sociala medier. De filmar det och lägger ut det. Men det har pågått länge. Det har inte skildrats förr, det är skillnaden.
– Men ska jag vara ärlig är det svårt att vara ung och svart i USA. När du kommer från ett område med gäng, droger och mord och skjutningar är det svårt att lyckas. Folk har förutfattade meningar om dig. Det är svårt, men du måste fortsätta ändå.