"Vi har en oerhörd fördel att vara två"

Vi tar det från början.
Året var 2007 och det oskrivna tränarparet Roger Kyrö och Roger Rönnberg skulle ta över efter Slavomir Lener i Luleå Hockey.
Kyrö, med rötter i Kiruna, hade en lång spelarkarriär i Brynäs bakom sig. Men som tränare var han relativt oerfaren. Han hade visserligen fått ta över som huvudtränare i Brynäs 2004/05 efter sparkade Tomas Jonsson, men det blev aldrig någon större succé.
Rönnberg däremot hade tränarmeriter, men de kom främst från diverse juniorlag. Han hade aldrig tidigare tränat ett elitserielag.
Nu fick de chansen att leda Luleå Hockey. Ett lag med superfans, superförväntningar och superkrav i en stad med ständig hockeyfeber - året om, dygnet runt.
Och det gick... inget vidare.
Säsongen 2007/08 slutade så när i ett praktfiasko. I den allra sista elitserieomgången räddades kontraktet mirakulöst och Roger och Roger kunde andas ut.
Men kritikerstormen var tuff, både i medierna och bland fansen. Rograrnas avgång krävdes lite varstans.
Lämnade allt och alla
Det var då Kyrö och Rönnberg bestämde sig för att lämna allt och alla.
På tu man hand reste de till fjällen och i en liten stuga långt bort i ingenmansland hittade de nya krafter.
- Vi pratade massor och analyserade precis allt. Hur säsongen hade varit, varför det blev som det blev och hur vi skulle gå vidare. Det var ju redan bestämt att vi skulle fortsätta som tränare i Luleå, berättar Roger Kyrö när han tänker tillbaka på den tuffa tiden.
- Det var oerhört skönt och nyttigt för oss att komma bort från allting och ladda batterierna. Det behövdes, säger Roger Rönnberg.
Hur jobbig var den där tiden?
- Det är klart att det blev stormigt, men jag tror att människorna i vår närhet berördes mer än vad vi gjorde, säger Kyrö och förklarar vidare:
- När hockeysäsongen väl har börjat lever man som i en bubbla. Även om man försöker få distans till hockeyn så går det inte. Sedan får man själv välja om man ska läsa tidningarna eller inte.
Tvivlade ni någonsin på er själva?
- Nej, inte tvivlade. Men vi analyserade och värderade allt vi gjort väldigt noggrant. Som hockeytränare måste man hela tiden vara lyhörd och ödmjuk, säger Rönnberg och tillägger:
- Sedan tror jag att vi hade en ruskig fördel av att vara två. Det ska mycket till innan man känner att det blir personligt. Vi var hela tiden fullt fokuserade på att göra vårt bästa för Luleå Hockey. Och vi visste ju att föreningen genomgått ett generationsskifte. Det finns inget lag som kan byta ut en kärntrupp utan att få problem.
Ville ha revansch
Väl tillbaka från fjällturen var Kyrö och Rönnberg mer sammansvetsade än någonsin.
Och dessutom laddade för revansch, även om de aldrig själva skulle kalla det för just det.
Säsong två i tränarbåset blev också något helt annat. Det började visserligen lite trögt, men efter hand kom Luleå igång. Linus Omark och Johan Harju slog igenom fullständigt och laget slutade femma i grundserien.
Trots den tunga kvartsfinalförlusten mot Frölunda hyllades Kyrö och Rönnberg för att de vänt skutan och gjort Luleå Hockey till ett slutspelslag.
Hockeyfebern i stan blev plötsligt glödhet och nu, när säsong tre ska dra igång, är förväntningarna på Roger och Roger skyhöga.
- Jag är van att alla pratar hockey med mig, men det känns lite annorlunda nu. Det känns positivt, som att det finns en stor lust. Det är första säsongen som folk verkligen längtar till elitseriepremiären, säger Rönnberg.
Tröttnar man aldrig på att prata hockey?
- Nej, det är ju ishockey, säger Rönnberg snabbt och utvecklar:
- Det här är inget jobb, det är en passion.
Men han medger att det visst krävs pauser från ishockeyn och allt vad den innebär.
- Det är nog därför jag och Kyrö inte kan umgås för mycket på fritiden, vi har en tendens att prata ishockey med varandra, säger Rönnberg med ett skratt.
Hur tajta är ni egentligen?
- Vi känner varandra utan och innan. Med tanke på stålbadet vi gick igenom första säsongen har vi fått veta mycket om varandra, säger Rönnberg.
Tröttnar ni aldrig på varann?
- Jo, absolut, svarar båda i mun på varandra och skrattar.
- Men man får inte vara rädd för konflikter, ibland kan det hetta till lite. Men jag tror aldrig att vi har varit oense efter ett samtal, säger Rönnberg och tittar på Kyrö.
- Nej, så är det. Olika syn på saker och ting har man självklart, men vi tokskäller aldrig på varandra, säger Kyrö.
Det märks att Roger Kyrö och Roger Rönnberg är olika. Rönnberg är den som pratar mest, eller den eldiga känslomänniskan som han själv säger. Han visar sina känslor i alla lägen.
- Är jag glad trallar jag och är jag sur så märks det. Kyrö är mer jämnbutter, säger han och ler.
- Jo, jag är den lugna, svarar Kyrö.
Deras skilda egenskaper skapar dock ett väldigt bra samarbete.
- Vi kompletterar varandra bra hela tiden. Rönnberg har ju varit tränare länge medan jag tänker mer som en spelare. Det är nog en bra kombination och innerst inne har vi ju en gemensam tränarfilosofi, säger Kyrö.
Kommer ni alltid att hålla ihop som tränarpar?
- Oj, vilken svår fråga. Det har vi faktiskt aldrig tänkt på eller pratat om. Du gav oss i alla fall en idé nu, säger Roger Kyrö och fortsätter:
- Som hockeytränare måste man tänka på nuet. Det går inte annars. Sedan får vi se.
Nuet, det börjar på torsdag i Skellefteå.
Det är dags för Kyrös och Rönnbergs tredje säsong.