Luleå Hockey har gjort en fantastisk hösthalva av säsongen. Före Karjala cup-uppehållet charmade laget hela hockey-Sverige.
Efter det samma har det gått betydligt sämre - och nu måste föreningen bestämma sig.
Vill Luleå spela kvartsfinal - eller möjligtvis klösa sig till semi - behövs det inga värvningar. Då kan man lugnt invänta kommande slutspel, rycka på axlarna åt eventuella skador på nyckelspelare och sedan skratta hela vägen till sommarträningen.
Ingen kan ju på allvar rikta någon kritik mot att ett lag som i fjol missade slutspel i år kommer topp fyra (vilket Luleå kommer att göra) och gör ett ärligt försök i kvartsfinalen.
n n Ja, förutom jag då.
Jag tycker att Luleå har fått ett för bra läge den här säsongen för att inte ta den chansen.
4 Det finns - förutsatt att Johnssons nacke håller - redan en backbesättning som räcker till guld.
4 Målvakterna? Nja, kanske, kanske, kanske... Med rätt matchning, vinden i ryggen, ett fantastiskt försvar framför sig och en galen formkurva kanske någon av målisarna kan vara tillräckligt bra i ett slutspel.
Det är på forwardssidan som Luleås uppenbara brister finns.
n n Förstå mig rätt, det finns kvalité - men inte tillräckligt mycket.
Den senaste tiden har Luleåspelarna gått på lårbenshalsarna. Det finns ju de som hävdar att Luleås spel blivit en smula sönderläst av motståndarna, men jag ser inte det.
Eftersom Luleås spel i praktiken består i att man jobbar mer än motståndarna innebär ju också att man inte kan bli utmanövrerat av ett lag som inte jobbar lika hårt. Förlusterna den senaste tiden har kommit för att Luleåspelarna är utslitna. Det är tydligt att man inte riktigt orkar jobba lika hårt som tidigare - och för att orka behöver Luleå värva.
q q Ett så här bra lag ska inte behöva stå och falla med Cam Abbotts huvud eller Niklas Olaussons rygg.
När Luleå vann SM-guld 1996 saknades till exempel Jiri Kucera i den sista finalen.
Det betydde inte särskilt mycket för det färdiga resultatet.
Som det är nu får Luleå Hockey jobba för hårt för varje mål, vilket gör att man bränner ut sig för snabbt. Det gör också att spelare som borde vara designerade för att sköta de defensiva uppgifterna pressas till att göra ett arbete som stjäl kraft från vad de ska göra.
Luleå står med tre man - låt oss för enkelhets skull kalla Fabricius, Burström och Meijer för en kedja - som tillsammans ligger -19. Alla tre ligger på en speltid kring 12 minuter och det känns som att de får spela precis så mycket som krävs för att de andra kedjorna inte ska bryta samman av arbetsbelastningen.
Två eller tre rejäla pjäser - istället för minuskedjan - skulle kunna lösa det problemet. Med de spelarna på plats hävdar jag att Luleå faktiskt har ett lag som kan vara med och tävla på riktigt om SM-guldet.
Det är dags för "Osten" att sluta oroa sig för den heliga gruppdynamiken.
q q Säsongens viktigaste besked? Det är inte omöjligt att det kom igår, när Luleå Hockey blev klart för European Trophy på bekostnad av Malmö (det är inte mycket som går rätt för den klubben nu).
Det är det första konkreta beviset på att Luleå Hockey nu är välkommet in i finrummet och den framtida europaligan - tillsammans med de stora, rika klubbarna.
Det är nu ni ska bli oroliga för svensk hockeys framtid - och Luleås plats i den.