Adelbo spelade i fjol med IFK Luleås
juniorer men hann alltså inte ens börja årets seriespel innan det var dags för stordåd. Segern var dessutom en
revansch sedan Lira, som inlett gruppspelet med två klara segrar (2-0 mot finska Oulun och 6-0 mot Piteå) faktiskt förlorat med 0-2 - mot IFK Luleå.
- Vi började riktigt bra men sista gruppspelsmatchen var sämre. Riktigt surt men vi sa bara att nu f-n tar vi tag
i det här, berättar han.
Resultaten räckte ändå till grupp-
seger och i semifinalen ryckte man mycket riktigt upp sig. 2-1 mot Notviken på Tunavallen sved för hemmagänget som verkligen bjöd hårt mostånd - och efter en visserligen mållös final mot Rovaniemilaget Lynx var det dags för straffläggning. Sedan Liras Jonatan Pantzare inlett med mål gick Adelbo åt fel håll på motståndarnas första straff - men sedan gjorde han inga fler misstag. Andra straffen fångade han i luften strax till vänster och tredje togs lika effektivt långt ute till höger.
- Jag har ju längden (två meter, varken mer eller mindre) så det känns som att man nästan kan lägga sig ner åt sidan och ta dem, säger han, flinar och fortsätter:
- Men straffläggningar är inga problem. Det är utespelarna som har pressen på sig...
"Oroligt"
Längden räddade också Lira vid Rovaniemis vassaste chans under matchen: en utespelare fångade i slutskedet en av Adelbos utsparkar och försökte sig på en tjipp - dock inte högt nog...
- Bara att plocka ner. Tur att man var lång, igen, annars hade den dumpat ner bakom mig, säger målvakten och skrattar.
De två damfinalerna spelades båda på Hertsö IP. Först ut var F15 med matchen mellan Gammelstads IF och Trångfors, ett möte Trångfors tog greppet om sedan Petra Sjögren spelat fram Petra Bucht till enda målet.
- Ett högerinlägg så jag fick nästan öppet mål och kunde bredsida in ett hårt skott. Skönt, säger den lättade skytten efter segern. Gammelstad lyckades flytta upp och orsaka några nervösa situationer mot slutet.
- Jo, det var oroligt...man gick och kollade klockan varje sekund, erkänner Trångfors lagkapten Maja Sundström, lika lättad hon.
I damfinalen ställdes Notviken efter två raka segrar utan insläppta mål i gruppen och 4-0 mot Piteå i semifinalen mot Narvikslaget Hardhaus. Efter en övertygande inledning med 1-0 efter bara fem minuter, målet av Julia Lundström, såg det riktigt bra ut när Amanda Pettersson i 21:a minuten kunde förlänga Ida Lejons boll till 2-0. Men 2-1 sedan målvakten bara två minuter senare tappat in en vänsterfrispark vid närmsta stolpen gav ny nerv i matchen. Hardhaus höll tillbaka Notviken på ett helt annat sätt i den andra 25-minutershalvleken men kom trots allt inte till några riktigt farliga lägen.
- Semifinalen var nog vår bästa match, medger Amanda Pettersson som själv gjorde två mål mot Piteå och medger:
- Reduceringen gör att vi faller tillbaka. Vi skulle behövt lugna oss och spelat vårt eget spel. Men visst har vi gjort vad vi skulle - vi har ju bara släppt in ett mål på hela turneringen och gjort många (13) framåt...
Pettersson summerar:
- En bra genomkörare inför seriestarten - bara alla håller sig friska nu.
Notviken hade lag med också i P15 och P17. I den yngre klassen förlorade man semifinalen mot Sävast som senare
totalsegrade efter 3-1 i finalen mot finska OLS men i P17 bar det hela vägen efter straffseger med 5-4 mot Gammelgården.