Det var i juni som bomben slog ned i basketluleå:
Veteranen John Rosendahl, 34, och LF Basket lyckades inte komma överens om ett nytt kontrakt och därmed tog en av svensk baskets största profiler någonsin beslutet att lägga ned sin elitsatsning.
Sedan dess har drygt tre månader gått och ligaspelet har redan hunnit starta.
Men under den tiden har LF fortsatt flirta med Rosendahl - inte minst tränaren Charles Barton som öppet deklarerat att det finns utrymme för en stor kvalitetskropp till i laget.
Nu kan vi vara på väg dit.
Den senaste tiden har de ansvariga i LF Basket haft förnyade kontakter med John Rosendahl och därmed har en process ha startat.
Har fört dialog
- Inget är visserligen bestämt men visst kan det bli så att jag testar en träning med LF för att se hur jag ligger till. Men även om det skulle funka jättebra är det inte säkert att jag beslutar mig för att spela, säger Rosendahl.
Hur ser kontakterna med LF ut?
- Jag har egentligen pratat hela tiden med Lars Mosesson, Charles Barton, Fredrik Joulamo och spelare i laget. De vill gärna att jag börjar spela igen.
Och då har suget kommit tillbaka?
- Det finns alltid ett sug att spela matcher - det kände jag i fredags under premiärmatchen. LF är trots allt mitt lag.
Vad hänger det på?
- Jag är mycket osäker på om min kropp håller för all den träning som krävs. Det oroar mig. Jag vill också känna att jag kan tillföra något.
Hur har du tränat i sommar?
- En hel del styrketräning - det måste jag för att min kropp ska fungera i det civila livet. Den senaste månaden har det blivit mycket mer - men om det hänger ihop med att jag ska börja spela igen vill jag inte säga. Det är fortfarande en större chans att jag inte väljer att göra en comeback. Att börja om på elitnivå kräver att jag och hela familjen ställer om livet igen där det mesta kommer att kretsa kring mitt basketspelande.
Hur länge tror du det skulle ta för dig att komma i matchform igen?
- Om en månad skulle jag nog kunna börja spela. Två månader för att vara i riktigt bra form.
Som dagens LF-lag är byggt ser det i alla fall ut på pappret som att din roll inte skulle bli lika stor som den varit tidigare år?
- Det är också en sak som måste tas med i beräkningen. Jag har ingen aning om hur jag mentalt reagerar på det - om jag skulle känna samma tändning att vara en rollspelare. Jag är ändå van att vara en stöttespelare i laget.
Basketbloggen:
"Vägen att vandra är lång"