Under de senaste nio åren har Luleå Riksbasketgymnasium gjort sitt jobb: Fått fram spelare till framför allt basketligan och damligan. 45 procent av eleverna från de nio senaste avgångsklasserna har lyckats uppnå BG:s uppsatta mål eller tagit sig ännu längre i karriären.
- Jag tycker att det är en bra statistik. Och våra siffror blir bara högre och högre för varje år som går, säger Mikael Johansson.
Förutom att vaska fram den nationella eliten har Basketgymnasiet andra riktlinjer som Riksidrottsförbundet utformat. Nämligen:
4 Producera spelare till ungdomslandslagen.
4 Prioritera spelare som bor på orter där det inte finns någon möjlighet att fortsätta sin basketsatsning.
4 Plocka in minst tre Luleåbor på pojksidan och tre på flicksidan.
Men i höstas kom ett nytt krav från samma förbund. Efter ett riksdagsbeslut skapades en ny idrottsutbildning - NIU (Nationella idrottsutbildningar). Egentligen en uppgradering av de lokala idrottsgymnasierna. Skillnaden är att NIU-utbildningarna kontrolleras var sjätte år av den särskilda idrottens specialidrottsförbund, vilket ska försäkra att skolan uppfyller särskilda kvalitetskrav. NIU:s mål med sina utbildningar landet över är att generera nationella elitspelare. Det var riksbasketgymnasiernas tidigare mål.
Därför blev de nya kraven för riksidrottsgymnasier i Sverige att utveckla internationella elitspelare. För BG innebär det talanger som tar sig ut i Europa, till college i USA eller kommer med i U20-landslag.
- Det skapades för att höja kvaliteten på de lokala idrottsutbildningarna. Vissa var det så klart inga problem med innan NIU kom. Men andra behövde förbättras, säger Kina Westervall NIU-ansvarig vid Riksidrottsförbundet.
- NIU har bara funnits sen i höstas. Så ännu vet vi inte vilket genomslag det kommer få, fortsätter hon.
Men att slå igenom på internationell nivå är få förunnat. Visst, Basketgymnasiet har fått fram ett respektabelt antal spelare till U20-landslag genom åren. Men det är nästan ingen som tar sig till den europeiska toppbasketen. Den som senast lyckats med det är den 24-åriga guarden Frida Aili (läs mer i närliggande artikel). På herrsidan har ingen varit i närheten av den bedriften sedan 2004.
"Svårare"
Plannjalegendarerna Håkan Larsson och John Rosendahl är exempel på tidigare europaproffs som utbildat sig på BG.
- Det är mycket svårare att bli en internationell elitspelare. Det krävs då att man som spelare har en internationell fysik och tryck i steget. Eller att man har en spetskompetens. Till exempel ett väldigt bra skott, säger Mikael Johansson som själv lämnar BG för att träna damligalaget Northland till hösten.
Men Luleå BG har gått flera steg i rätt riktning för att nå sina mål. För bara några år sedan hade Basketgymnasiet tre eftermiddagsträningar och två morgonpass i veckan. Nu har man kunnat öka den träningsdosen till fem pass på eftermiddagarna och tre på morgonarna.
- Tidigare var det inte möjligt att träna lika mycket. Då kunde man läsa frisör och samtidigt spela med Basketgymnasiet. När alla hade olika scheman var det många som föll bort från träningarna. Nu går alla under idrottsprogrammet och vi har kunnat öka träningsmängden, säger Johansson.
- Vi har framför allt har blivit bättre på den fysiska biten. På landslagstester är allt oftare BG-elever väldigt framstående.
Mikael Johansson lämnar visserligen Luleå Basketgymnasium själv. Men trots det ser han ändå ljust på åren som komma skall för BG.
- In istället för mig kommer Jens Tillman. Han är en tränare som har egna spelarerfarenheter från basket på hög nivå. Det tror jag är väldigt viktigt för den här utbildningen.