I går kunde NSD avslöja att Håkan Larsson tvingas till en lång bortavaro. För alla oss som sett LF-veteranen spela under säsongen kommer det knappast som en överraskning.
Larsson har varit en skugga av sitt forna jag på grund av sina svåra knäproblem.
Det har helt enkelt varit ovärdigt att se en ligaikon av hans magnitud stappla omkring på planen och inte kunna göra sig själv rättvisa.
Givetvis finns det inga garantier för att Håkan Larsson kommer tillbaka i spel - vi kan bara hoppas att det sista minnet av hans nästan 20 år långa karriär inte blir säsongen 2010/2011.
q q Men ska vi vara ärliga och snacka sannolikhetslära - risken är överhängande att han spelat sin allra sista basketmatch.
Vad det här betyder sportsligt för LF Basket får vi se - men justeringen som tränarna gör är självklar: Emil Salon kommer axla stora delar Håkan Larssons minuter som pointguard och det kan nog bli helt okej.
Inte mästarklass - men dugligt.
Det som oroar mest är det ökade ansvaret på stjärnan Rudy Mbemba.
Visst - Mbemba är ligans mest talangfulle spelare på många sätt. Hans fysik, hans teknik och hans blick för spelet är unik.
Men beslutsfattandet och förmågan att få hela laget involverat håller inte samma nivå.
q q Senast mot Sundsvall blev det nästan läskigt tydligt. I 35 minuter höll han kvar LF i matchen - de sista minuterna gjorde han en handfull misstag både offensivt och defensivt som kostade matchen.
Jag har ingen insikt hur LF Basket-tränarna Mattias Kenttä och Tommie Hansson jobbar med det här problemet rent praktiskt - men att det görs är helt säkert.
Kanske måste LF-tränarna bli tuffare, mer personliga och ställa högre krav på sin stjärna?
Att de misstag han gör får konsekvenser i form av speltid.
Det står faktiskt ett SM-guld på spel och då är det bara att rätta in sig i ledet.
Nu börjar tiden nämligen bli knapp.