Järnmannen med en vilja av stål

Triathlon - vad är det för galenskap egentligen? Ja, så tänker nog de flesta ”normalt funtade” människor. Att slita ut sig själv fullständigt i sisådär tio timmar lockar kanske inte den vardaglige motionären.
Men för Luleås alldeles egna Ironman Mikael Ronnle, 40, har sporten blivit en stor del av hans liv.
Tränar 3 timmar om dagen
Varenda tugga han stoppar i sig är genomtänkt och varje timmes sömn är värdefull.
Ingenting kan lämnas åt slumpen när man tävlar i triathlon.
– Visst, det är hårt ibland. Men jag gillar att ha den där moroten i min vardag, något att se fram emot. Jag är inte typen som sätter mig i soffan efter jobbet och bara väntar på nästa dag, berättar Mikael Ronnle när NSD är med honom på ett träningspass.
Träning är den röda tråden i Ronnles liv. Varje morgon ringer väckarklockan vid femtiden. Efter frukost cyklar han sedan de 2,5 milen till jobbet. Så ser varje dag ut, vinter som sommar.
– På sommaren tar det ungefär 45 minuter att komma till jobbet, men på vintern tar det drygt en timme, berättar Mikael Ronnle.
Han är smart. Han vet att han behöver träna minst ett par timmar varje dag, men eftersom han har fru och barn hemma ser han till att göra så mycket som möjligt under dagen.
– När de andra på jobbet tar fikarast tränar jag en kvart i stället. Och det är likadant på lunchen. På så sätt kan jag komma hem vid fem på eftermiddagen och redan ha tränat 2-3 timmar, säger han som om det vore världens enklaste sak.
– På söndagarna kör jag långpass på uppemot sju timmar, men då brukar jag ta med mig sonen i en joggingvagn. Han sover jättegott när jag springer, fortsätter Ronnle med ett leende.
Mikael Ronnle har alltid gillar att idrotta och träna hårt. Fotboll, hockey, cykling och motorcross är några av de intressen han ägnat sig åt i livet.
Vill till Hawaii
Men för tre år sedan fick han upp ögonen för triathlon och blev sugen på att testa.
– Av en tillfällighet läste jag om en triathlet och tänkte att det där måste jag prova.
Varför?
– Det var en utmaning. Jag tycker om att testa mig själv och mina gränser.
Du måste ha ett speciellt psyke
– Jag vet inte. Jag tycker om att utforska nya saker och se hur långt jag kan komma. Har jag väl bestämt mig för något tappar jag aldrig gnistan.
Vad är då Mikael Ronnle tränar så mycket för? Jo, det är för de stora Ironman-tävlingarna.
Ironman är den tuffaste och längsta formen av triathlon. Den inleds med en simtur på öppet hav i 3,8 kilometer. När man kommer i land slänger man sig sedan på cykeln och trampar i 18 mil för att till sist avsluta med att springa en hel maraton på 4,2 mil.
Den allra största Ironman-tävlingen är den på Hawaii som avgörs en gång om året. Man kan kalla den för triathleternas världsmästerskap.
Mikael Ronnle drömmer om att ta sig till Hawaii och i början av sommaren var han med på en kvaltävling på Lanzarote.
Men det räckte inte hela vägen.
– Jag hade nog behövt vara en timme snabbare i mål. Jag hade legat sjuk två veckor innan Lanzarote. Men det hade nog inte gått även om jag varit helt frisk. Det var ett jättesnabbt lopp, riktigt tufft, De sista 15 kilometerna var fruktansvärda, det var många som kollapasade.
Men du tog dig i mål?
– Absolut. Min målsättning är alltid att genomföra hela loppet. Man får aldrig vika ner sig och börja fundera på att bryta. Är det extra hårt brukar jag tänka på hur mycket jag pratat om tävlingen på jobbet, då är det bara att köra på, säger Ronnle med ett skratt.
SM-trea med punktering
Sitt bästa resultat i karriären gjorde Mikael Ronnle på förra årets SM. Då slutade han trea i sin åldersklass och blev 22:a totalt med tiden 9 timmar och 38 minuter. Med tanke på att han fick två punkteringar på cykeln var det en bragd att bara ta sig i mål.
– Innan SM i fjol hade jag fått en enda punktering i karriären, och så fick jag två då. Sista milen fick jag cykla med ett punkat framdäck, säger Ronnle och pekar på cykeln som bara har plats för ett reservdäck.
Vilken är din starkaste sträcka?
– Cyklingen är min främsta gren och löpning är jag inte heller så tokig på. Simningen är min absolut sämsta gren. När jag började med triathlon kunde jag inte ens crawla, jag fick lära mig från grunden.
I början av augusti är det dags för årets SM-tävling som äger rum i Kalmar och Mikael Ronnle har siktet inställt på ännu en bragd.
– Jag kliver gärna upp på pallen igen, säger han.
Bestämmer han sig för pallen lär det nog bli så också.