"Jag måste amputera mina ben"
Pingisprofilen Ingela Lundbäck kämpar mot sin egen kropp varje dag.Smärtan i fötterna har tagit över hennes liv fullständigt. Nu längtar hon efter att få amputera sina ben.- Ställ dig på ett par moraknivar så förstår du hur ont jag har, säger hon.
Foto:
Nu räckte det inte hela vägen den gången och Ingela fick ge sig efter gruppspelet.
Men nu satsar hon vidare mot London 2012. Hon tänker ta en OS-medalj innan karriären är över.
Årets säsong inleddes med ett silver och två brons på en tävling i Budapest förra helgen så formen är god.
Men mitt i all OS-satsning och hårdträning är Ingela Lundbäcks liv så långt ifrån guldkantat man kan komma.
Hon lider nämligen av den mycket ovanliga, allvarliga och smärtfyllda sjukdomen Gorlins syndrom som har tvingat henne till rullstol i över ett decennium.
För Ingela sitter de största problemen i fötterna. De skriker av smärta dygnet runt och nu längtar hon efter att bli av med dem helt och hållet.
Skrämmer henne inte
- Att hela tiden ha jätteont är väldigt jobbigt och till hösten ska vi börja diskutera amputering, säger hon och fortsätter:
- Det skulle vara gudomligt skönt om det lyckades och smärtan försvann.
Om det blir amputering kommer Ingelas ben att kapas under knäna.
Men det skrämmer henne inte på något sätt. Snarare tvärtom.
- Ställ dig på ett par moraknivar så förstår du hur ont jag har, säger hon.
Det var 1997 som de första symtomen kom. Då var Ingela Lundbäck en helt vanlig 22-åring som spelade fotboll.
En dag började hennes fötter att värka. På sjukhuset fick hon beskedet att benen i fötterna växt samman och året därpå gjordes den första operationen.
Sedan dess har Ingelas liv varit en ständig kamp mot sjukdomen. Operationen misslyckades nämligen.
Läkarna särade bara på tre av de fyra ihopväxta benen och Ingela har haft ont ända sedan den dagen.
- De gjorde bara en slätröntgen när de borde ha gjort en magnetröntgen. Därför missade de det fjärde benet. Men det är typiskt sjukvården, de skulle väl spara pengar, säger Ingela som är rejält trött på allt vad läkare och sjukhus innebär.
Sedan den misslyckade operationen har Ingela stelopererats en gång om året för att lindra smärtorna. Men ingenting har hjälpt.
- Jag har tappat räkningen på alla sjukhusvistelser, men varje gång jag har opererats har smärtan bara blivit värre.
Drömmer om OS 2012
Trots att den första operationen gjordes för elva år sedan var det inte förrän 2007 som Ingela fick sin diagnos, Gorlins syndrom.
Innan dess hade varken hon eller läkarna någon aning om varför hennes symtom uppkommit. Förutom den fruktansvärda smärtan i fötterna hade hon även drabbats av flera tumörer, bland annat i ansiktet.
Inne i Ingelas sjuka fötter ploppar det dessutom fram nya cystor och tumörer hela tiden som måste tas bort. Tumörbildning är nämligen ett vanligt symtom av Gorlins syndrom.
- Men det är helt okej. Nu vet jag ju vad det beror på och så länge jag har sjukdomen under kontroll är det ingen fara.
Men Ingela Lundbäcks motgångar stannar inte där. Nu har även hennes händer böjat spöka.
Hon har nämligen drabbats av en överansträngning som gör att handmusklerna tenderar att låsa sig.
För Ingela, som lever för sin sport, är en handoperation av högsta prioritet just nu. Till och med viktigare än en amputering.
Mardrömmen skulle vara att tvingas lägga ner pingiskarriären.
- Pingisen är mitt allt i livet så jag hoppas verkligen att en operation kan göra händerna helt friska, säger Ingela och fortsätter:
- Och om jag inte har friska händer kan jag inte amputera benen. Då skulle jag inte klara mig alls.
Mitt i allt mörker ser Ingela Lundbäck ljust på framtiden. Drömmen är att få handoperationen avklarad efter sommaren och amputeringen gjord framåt jul.
Då kan hennes storsatsning mot Paralympics i London 2012 börja.
- Så länge jag får operera mig och förbli skadefri kan jag utvecklas mycket fram till dess. Jag är väldigt envis och tänker aldrig ge upp, säger Ingela Lundbäck.
Så jobbar vi med nyheter