Roger Rönnberg tar emot hemma i Bensbyn.
Den första snön har äntligen hunnit komma och trots att det bara är mitten på december när vi möts är allt väldigt juligt. Nästan lite Disneyvarning på den upplysta granen i trädgården och de prydliga julstjärnorna i fönstren.
Rönnberg passar på att njuta. Snart ska han lämna hemmets lugn och resa till Kanada.
I stället för julafton med familjen satsar han på stordåd med sitt landslag på JVM.
- Det är givetvis tråkigt att missa julen hemma, men för mig som åker i väg är det ändå inga problem. Det är väl tuffare för familjen, säger Rönnberg.
Det har snart gått två år sedan han lämnade jobbet som elitserietränare för Luleå Hockey. Detta efter en tioårig karriär inom klubben.
Nu är han inne på sin andra säsong som förbundskapten för juniorlandslaget.
Och han håller fortfarande på att vänja sig vid det nya livet.
- Jag trivs jättebra, men det är väldigt annorlunda, säger han.
Hur då?
- Det är lite ryckigt. Kontrasten när du kommer hem från en turnering är otrolig. Från att ha varit mitt i allt, jobbat dag och natt tillsammans med spelarna ska du plötsligt klippa av och landa på hemmaplan. När du tränar ett elitserielag är det dygnet runt, året om, hela tiden. Då är du ständigt inne i en bubbla som spricker först när säsongen är över. Riktigt så är det inte nu.
På gott och ont?
- Ja, givetvis. Ibland är det frustrerande för mig att inte kunna ha den där dagliga kontakten med spelarna, att inte träna dem regelbundet. Men samtidigt har det varit väldigt positivt för mig att komma ifrån det där ett tag. Jag har fått tid över för reflektion, tid att utvärdera allt jag gör och allt jag vill stå för. Jag har kunnat studera hockeyn mer på avstånd.
Vad har du kommit fram till i dina reflektioner?
- Att hockeyspelare i första hand är människor och i andra hand hockeyspelare. Det är intressant att i första hand få leda människor.
Hockeyn - en machokultur
Roger Rönnberg berättar att juniorlandslaget är unikt på så sätt att man tagit in en psykologisk coach - John Jansson - i ledarteamet.
- När vi andra ledare tycker att en spelare reagerar på ett konstigt sätt påminner han oss om att det handlar om människor. Att deras reaktioner är helt normala. Hans jobb är att hjälpa spelarna med saker som prestationsångest, fokus och tankemönster. Det är jättebra. Jag tror att vi är det enda landslaget i världen som jobbar på det sättet.
Varför är det så ovanligt?
- Vi har en stark tradition inom hockeyn att spelarna inte ska ha så mycket känslor, det är lite machokultur. Man är ganska bra på att coacha lag, inte individer. Det är det som är min drivkraft nu.
Roger Rönnberg gillar också att coacha unga spelare.
- Det är ju det som är det roligaste med jobbet. Att få se stjärnor födas, jag älskar det. När en spelare går från TV-pucken till NHL på bara några år, det är häftigt att få vara en liten del av den resan.
På annandagen spelar juniorlandslaget JVM-premiär mot Lettland i Calgary. Ett mästerskap som både Rönnberg och hans spelare har sett fram emot länge.
Och målsättningen är given.
- Att erövra guldet. Det finns inget annat.
Betyder det att du blir besviken om ni tar silver?
- Ett silver är alltid en besvikelse. Men det beror väl på hur det har utvecklat sig. Om vi har gjort precis allt vi har kunnat så kanske man kan acceptera ett silver när man sitter på planet hem.
Rönnberg tror på sitt lag.
- Vi kan absolut utmana de stora favoriterna Ryssland, Kanada och USA. Vi har ett lag som kommer vara oerhört svårt att möta.
På vilket sätt?
- Jag tror inte att något annat lag kommer att jobba hårdare än oss. Och om det mot all förmodan skulle hända så har vi en spelskicklighet som inte många andra har.
Den yngste blir tomte
När Roger Rönnberg pratar nyckelspelare nämner han lagkaptenen Johan Larsson, backen Jonas Brodin och - Luleå Hockeys målvakt Johan Gustafsson.
Rönnberg har tidigare varit försiktig med att uttala sig om vem som blir turneringens förstamålvakt.
Men nu säger han:
- Hela vårt spel måste bygga på att göra Johan till turneringens bäste målvakt. Det måste vara ett mål, absolut.
Rönnberg fortsätter att hylla Luleåmålvakten:
- Jag har ett jättestort förtroende för honom, han har haft en makalös höst i Luleå. Dessutom har han en mentalitet som är jättehäftig, det fick man se när han hoppade in i Tre Kronor under Karjala cup. Han krigade för varenda puck och var hur cool som helst. Han har precis de egenskaperna som kommer att krävas under junior-VM.
Gustafssons klubbkompis Daniel Gunnarsson fick dock nöja sig med en reservplats till JVM. Något som förvånade många - kanske främst Luleås fans.
- Det är inte så att vi har hittat några skönhetsfläckar på Daniel, han skulle definitivt räcka till på ett JVM. Men det har gått väldigt snabbt för honom och de han tävlar med har mycket större erfarenhet.
Har han rätt att vara besviken?
- Absolut. Det tycker jag att han ska vara. Junior-VM är en stor upplevelse och om man inte blir besviken har man nog inte rätt karaktär för att vara med. Men hans tid kommer.
Det måste kännas lite speciellt att JVM avgörs i Kanada?
- Ja, vi ska verkligen in i fiendeland nu. Det kommer att vara en otrolig miljö och jag har redan fått mail från flera svenskar i Calgary som inte lyckats få tag på biljetter. Det är lite häftigt, då tar ju arenan ändå 20 000 personer.
Men julen då? Skippar ni den helt?
- Nej då. Vi kommer att ha ett julfirande där borta. Alla köper med sig julklappar och så får den yngste spelaren alltid vara tomte.
Vem är det då?
- I år blir det nog Filip Forsberg eller Sebastian Collberg som är dömd. Vi har med oss skägg och allt. Det blir nog uppskattat.