Ännu en isträning är avklarad, men Johan Harju kan inte sätta sig och slappa i omklädningsrummet.
Luleå Hockeys presschef Robert Hedlund tvingar honom att hoppa in i duschen och göra sig i ordning för en fotosession.
Efter det följer Harju med NSD till lunchrestaurangen i Coop Arena.
- Det är skitskönt att vara hemma. Jag trivs bra i stan, nu har jag nära till vänner, flickvän och familj. Och även om det bara är Janne (Sandström) kvar sedan jag spelade i Luleå sist så känner jag de flesta spelarna.
Hur viktig är den tryggheten för att Johan Harju ska vara bra på isen?
- Den är extra viktig det här året. Jag hade en dålig säsong i Ryssland, även om jag gjorde ett bra VM sen. Efter det åkte jag till Nordamerika och där bodde jag på hotell de fyra första månaderna. Jag visste inte var jag skulle spela nästa dag. Det var jäkligt jobbigt.
Kan du beskriva mer exakt vad som var jobbigt?
- I början var det inget problem. Jag var sist ut ur truppen i Tampa, men den sista dagen som de tog ut truppen så värvade de Mattias Ritola från Detroit på waivers. Det var okej för mig, det var inga problem. Jag visste att jag hade en bra chans att få spela i NHL ändå. Kom det en skada eller om Tampa fick en dålig start så skulle jag få chansen. Då var det inga problem.
Det är mycket skitsnack"
Harju skär en bit kött, tar några tuggor och säger sedan:
- Det gick bra för mig i början. Sedan fick jag en liten svacka, men kom tillbaka. I januari eller februari fick Tampa några skador och då lovade de mig att jag skulle få chansen. Då skulle jag få istid och jag skulle få spela i någon av de ledande kedjorna.
Så blev det - inte.
Den gången fick Harju stanna i Tampa Bay i totalt sex matcher. De två första fick han spela, i match tre och fyra fick han sitta på läktaren. Sedan fick han spela i en match - innan han bänkades igen.
Och sedan skickades han tillbaka till AHL-laget Norfolk Admirals igen.
- Trots att de skadade spelarna inte kom tillbaka så blev jag tillbakaskickad. I de matcherna som jag fick spela fick jag samma istid som tidigare. Trots att jag skulle få chansen fick jag bara spela åtta minuter per match. De lovar mycket, men det är mycket skitsnack.
Harju fortsätter:
- Det kändes som att jag var så mycket bättre än killar som var i Tampa, men de hade sina envägskontrakt. Det kändes som att jag dog lite där, när jag blev nerskickad igen.
Skällde mycket på varandra"
Den 25-årige forwarden förklarar att han inte ville spela åtta minuter per match, dumpa pucken och åka omkring och dela ut tacklingar.
- Så i den vevan tänkte jag: "Nu går jag till Europa och visar att jag kan ta en annan väg för att visa att jag ska spela i NHL". Det är bättre för mig själv att spela en hockey som jag trivs med och tycker är rolig.
När det blev känt att Johan Harju skulle flytta över Atlanten började ett stort antal sportchefer jubla.
Flera klubbar - i tre olika länder - anmälde tidigt sitt intresse.
Frölunda var en av elitserieklubbarna som lade fram ett välbetalt kontraktsförslag. Totalt var det fyra-fem svenska klubbar gav Harju ett kontraktsförslag. Men han valde Luleå Hockey - och nu är pressen på honom stor.
Från media och supportar.
När Harju får frågan hur han känner inför att alla kräver att han ska vara så sjukt bra, blir svaret:
- Det tänker jag inte på. Jag har sådana enorma krav på mig själv, jag vill alltid tävla där ute. Jag vill alltid vara bäst där ute. När jag gjort en bra match vill jag ändå att jag ska vara ännu bättre. Och omvänt, när jag har gjort en dålig match så blir jag besviken på mig själv för att det inte funkar. Men då är det bara att gå tillbaka till det enkla. Sedan vet jag inte hur jag tänker om jag gått mållös i tio matcher.
- När jag spelade med Linus (Omark) och (Mats) Lavander så tävlade vi väldigt mycket mot varandra även om vi spelade med varandra. Vi gnällde och skällde mycket på varandra och ville vara bäst, jag tror att det bidrog till att det gick så bra för oss. Vi hade enorma krav på oss själva och varandra.
Omark är en väldigt nära vän till dig och Lavander är du också vän med. Kommer du kunna skälla lika mycket på Niklas Olausson och Mattias Persson?
- Ja, det är så det funkar. Vi blir som en familj när vi reser så mycket ihop, äter ihop och gör allting tillsammans. Jag tror inte att det kommer vara några problem när det verkligen börjar gälla. Sedan kan du ha matcher där ingenting funkar tekniskt, men man kan alltid jobba hårt och försöka göra det svårt för motståndarna. Då kommer ingen lagkamrat klaga.
Du sa att du har enorma krav på dig själv. Vad är det för krav?
- Oj. Jag vet vad jag kan och jag vet vad jag vill. Jag vill bli bättre. Jag vill inte spela i Luleå under hela karriären, jag vill vara en ledande spelare i en ännu bättre liga än elitserien.
Vad är det för skillnad på Johan Harju i dag och den Johan Harju som spelade i Luleå för ett par säsonger sedan?
- Jag har mer erfarenhet och mer rutin. Jag har spelat två VM-turneringar och jag har spelat i två olika ligor. Eller tre olika ligor egentligen. Jag är mer komplett och jag ska vara en en lite bättre spelare.