Under sommaren som var hade Pär Wårell problem med en jobbig hosta som inte gav med sig. Han bestämde sig för att åka till vårdcentralen i Luleå för att kolla upp saken. Efter en undersökning skickades han vidare till Sunderby Sjukhus och läkarna upptäckte att en hjärtklaff var lös. Den 4 oktober fick han tid för operation hos specialisterna i Umeå.
"Fick ont efter en vecka"
- Det gick skitbra, jag var uppe och gick två dagar senare och fick sedan fara hem efter fem dagar. Men efter en vecka hemma började jag få ont, blev trött och spydde, berättar han.
- Jag visste att jag skulle ha en hel del biverkningar och tyckte inte det var konstigt. Jag spydde på söndag, blev bättre på måndag och började må dåligt igen på tisdag. Senare under tisdagen kom min pappa förbi för att gå ut med hunden och då märkte han att jag mådde dåligt.
De åkte till sjukhuset och det var värre än vad Pär kunde ana. Medans hans egen puls låg på 50 slag i minuten sprang sjuksköterskorna med sängen som han låg i till en hjärtspecialist.
- De gjorde en genomlysning som visade att jag hade över en liter blod i hjärtsäcken. Läkaren tryckte in en spruta i bröstet på mig och sög ut blodet, då blev jag direkt mycket piggare. Det var nästan som en saga.
Pär fick stanna några dagar för observations och började må bättre allt eftersom. Samtidigt var det svårt att förstå när läkaren som utförde akutoperationen berättade hur kritiskt läget var när han kom in.
- Han sa att jag var någon timme från att dö, så visst börjar man fundera. Hade inte min pappa kommit förbi hade jag säkert gått och lagt mig, säger han.
På plats i båset
I går, när Notviken vann över Hudik/Björkberg på övertid, var han tillbaka i båset igen.
- Tjejerna i laget har varit fantastiska. Man fick en annan syn på livet efter det här. Jag såg hur andra var förtvivlade. Uffe (Hallstensson) sa att tjejerna hade svårt att koncentrerar sig på träningarna och frågade hur jag mådde.
Matchen blev dramatiskt då Notviken till sist vann på övertid genom mål av Emilia Olausson.
- Det var inte bra för hjärtat att det blev så här spännande, säger Pär och skrattar.
- Jag mår bra nu och klaffen sitter fast. Jag fick en jättefin blombukett av tjejer med ett kort till där det stod:"Nu får du se till att hålla klaffen - så klaffen håller."