Guld är bara en del av drömmen

Det är en målmedveten 20-åring som NSD träffar dagarna före JSM-semifinalen, mot Leksand i Globen. Paul-Allan Bamberg ska avsluta juniortiden med ett guld innan karriären går vidare.
- Vi är många sistaårsjuniorer, det är sista chansen vi har. Vi åker dit för att ta guld, inte för att bli tvåa eller trea.
För honom har säsongen varit ett riktigt lyft. Han började i fjärdekedjan men tog chansen när han fick den. Det ledde i sin tur till en elitseriedebut, mot HV 71.
- Det var svinkul att få spela, ville knappt gå av isen.
Han har alltid tränat hårt och tillsammans med vännen Rasmus Jacobsson bodde han på ishallen när han var yngre.
- Vi hängde mycket i hop och tränade. Vi tävlade i allt. Han var en jäkla vinnare och jag är tacksam över att vaktmästarna lät oss åka på isen.
Det var under den här perioden som han hittade sin stora förebild, Per Ledin.
- Vi bodde nära varandra. Han kunde komma förbi och träna skott och när vi var på ishallen kunde han komma och vara med.
- Han skojade med oss och tog sig tid. Han körde till och med hem oss i bland. Världens ödmjukaste kille.
Uppskattar att slippa smärtan
Bamberg har alltid varit en talangfull spelare. Men 2006 höll karriären på att få ett abrupt slut. Under ett fyspass skadade han knäet så allvarligt att både kors- och ledband gick av.
- Läkarna sa att jag inte kunde förvänta mig att springa och åka skridskor mer. Det var kört helt enkelt.
Fast han gav aldrig upp. Han skulle tillbaka. Och som 20-åring knackar han nu på dörren till elitseriespel.
- Jag körde varje rehabpass till punkt och pricka. Jag skulle tillbaka, hade ju inget annat.
- Skadan gjorde att jag växte som människa. Började uppskatta små saker som att kunna pissa utan att halta sig fram.
Det är det som kännetecknar honom. Han har höga ambitioner och han vet att det inte finns några genvägar för att lyckas.
- När jag avslutar karriären ska jag kunna se mig själv i spegeln, och kunna säga att jag gjorde allt.
- Så länge man har viljan, glöden och kan underkasta sig träning, kommer det att gå bra. Det är för många som är för bekväma.
När kompisen valde ett 7-16 jobb har Bamberg lagt ner sin själ på hockeyn. Han vill kunna leva på det.
- Vilket drömyrke de har. De skulle nog behöva knega på ett 7-16 jobb för att förstå hur bra de har det. Då skulle de uppskatta det mer, säger han när elitserien kommer på tal, och fortsätter:
- Jag skulle göra allt för att göra det. Nån gång i framtiden ska jag ta en tröja. Sen får vi se om det tar ett, fem eller tio år. Men det är något jag ska göra.
"Nu har man chansen"
I morgon är det semifinal mot Leksand. Det är något han ser fram emot, trots att slutspelet spelas nere i Stockholm.
- Fördelen är att de kommer scouter och att det kommer att sändas på webb-tv. Nackdelen är att om vi hade spelat hemma hade vi nog slagit publikrekordet för juniorhockey. Publiken känner väl också att säsongen för a-laget tog slut lite för tidigt.
Skridskokanonen har talat. Viljan och hockeyhjärtat finns där. Och drömmen om spel i Luleå Hockeys a-lag är det som driver honom.
- Det är nu man har chansen. Det går inte att ändra sig när man är 30 år. Det är de här åren man får köra.
- Jag hoppas de vill ge mig chansen, men är inget jag räknar med. De vill nog se mig i allsvenskan först.

Guld är bara en del av drömmen

Ett JSM-guld är delmålet för Paul-Allan Bamberg.Men den stora drömmen är att spela i elitserien.Vägen dit har inte varit spikrak.- Skulle jag få chansen, kommer jag att ta den, säger Bamberg.