Glöm fjolårets basketmisär - nya Plannja har faktiskt värvat fullständigt lysande
Vi glömmer fjolåret.Jag föreslår till och med att det förpassas till historiens skräphög.Årets Plannja är en helt annan skapelse.Ja, den ser nästan perfekt ut.
Nye amerikanen Brandon McKnight tog mikrofonen av speakern, bad om allas uppmärksamhet och ville hålla ett tal som liksom slog an för hela säsongen.
Han sa ungefär:
- Hey guys, är ni beredda? Vi behöver er verkligen för att vinna SM-guldet.
q q Ribban är alltså satt. Plannja ska tillbaka till tronen och det råder ingen tvekan om att det här laget kan gå hela vägen.
Innan vi far iväg alldeles bör det påpekas att det Uppsala som nu krossades bara är spillror av det lag som slog ut Plannja med 3-0 i kvartsfinalen i fjol. Det är en hyfsat talangfull lågbudgetlösning, inte mer.
Men ändå: Plannja hade kunnat vinna det här med 40, 50 - ja till och med 60 poäng om skärpan hade varit intakt från första till sista minut.
Det var en sån total klasskillnad i fart, försvar, djup och tyngd - och det beror på att Plannja för en gångs skull har värvat fullständigt lysande.
Äntligen är laget en komplett maskin. Nu finns farten i McKnight, Ryan och Gustav Nyström. Där finns tyngd under korgarna i Vesa Mäkäläinen och Johan Åkesson. Och där finns, som vanligt, rutinen i Rosendahl, Larsson och Enbom.
Där finns också en kollektiv spelglädje jag inte sett på flera år.
q q Som sagt: det ser nästan perfekt ut. Det enda som möjligtvis saknas är en riktigt vass skytt. Det lär i så fall visa sig mot riktigt vasst motstånd.
Men åter till nyförväven.
Matchen hann bara dra igång så visade dom upp sig en efter en.
Plannjas åtta första poäng gjordes av nya bekantskaper. Mäkäläinen, Åkesson och Nyström presenterade sig omgående - liksom McKnight.
Sedan byttes en utvilad John Rosendahl in och gjorde snabbt sex raka poäng.
Där har ni redan en jätteskillnad från i fjol, då coach Kenttä tvingades vrida ut mer än vad som är mänskligt av gode Rosendahl.
En fräsch John är så mycket mer effektiv. Ja, till och med de patenterade dunkarna var tillbaka.
q q På samma sätt får Håkan Larsson i princip vila så mycket det behövs. Det ger en ständigt alert hjärna som slår det ena drömpasset efter det andra. Dessutom försvinner minst hälften av alla turnovers.
Dessutom känner jag att jag vill ägna några rader åt Jim Enbom, för han förtjänar det verkligen.
Jim har liksom inte nämnts på hela försäsongen. Han får inte ens vara med i matchannonsen, där stjärnorna radas upp i tuffa poser. Han har förvandlats från starter ifjol till tredje avbytare i år och frågan är hur en sån rutinerad och meriterad spelare reagerar på en sån devalvering.
Jo, så här: när Jim byttes in låg Plannja under med 14-18. Sedan var det lite av Enbom show och när han byttes ut igen var underläget förvandlat till ledning 34-21.
q q Bytet slutade alltså 20-3. Sånt kallas kvalitetstid.
Att Åkesson och McKnight skulle vara två giganter hade jag räknat med. Det kändes som om de redan har burit Plannja i flera år. Sensationerna för mig var Mäkäläinen och Gustav Nyström.
Mäkäläinen ger Plannja en helt ny dimension under korgarna och Nyström...ja, Nyström...han är bara helt underbar.
I första halvlek kom han i en kontring i full fart ensam mot en motståndare. En blyg rookie hade vänt om och väntat in lagkamraterna. Nyström valde att ta ett avstamp och gå för en monsterdunk.
Okej att han missade, men inställningen säger egentligen allt (monsterdunken fick han sätta i anfallet efter, för övrigt).
Jag förstår precis vad Kenttä menar när han pratar om honom som en blivande lagkapten. Hela kroppsspråket och uppträdandet skriker ledare och jag skulle bli mycket förvånad om han inte utses till Årets Rookie när säsongen är slut.
q q Nej, jag vågar inte lova SM-guld ännu. Men det glädjer mig att skriva att chansen är riktigt god. Och framför allt var det länge sedan det var så kul att se Plannja Basket.
Så jobbar vi med nyheter