"Fruktansvärt plågsamt"

Det här härligt att paddla kanot en varm semesterdag när sjön ligger spegelblank.Under SM-veckan är förutsättningarna en aning annorlunda.Här står smärta, mjölksyra och total utmattning på programmet.- Det är fruktansvärt plågsamt de sista 100 meterna, säger Johannes Barsk, landslagskanotist.

LULEÅ2010-07-16 06:00
De senaste dagarna har du kunnat läsa om vilka som har vunnit diverse distanser på kanot-SM. Men nu tar NSD ett betydligt större grepp - för att visa dig hur mycket tung och jobbig träning som ligger bakom de skinande medaljerna.
Välkommen till mjölksyrans hemland - i kanot handlar allt om att kunna hantera smärta.
- Ungefär efter ett halvt 500 meters lopp kommer en rejäl syrachock. Då är det bara att bita i hop, säger Luleå Kajakklubbs talang, Joel Elenius.
Jobbar med mjölksyra - i en minut
Skellefteås landslagskanotist Johannes Barsk är inne på samma spår:
- Du jobbar ungefär en minut med mjölksyra. Det är fruktansvärt plågsamt de sista 100 meterna. Det är lätt att bli bekväm, det gäller att våga. Det är en mental fight hela tiden.
En minut eller sista 100 meterna låter kanske inte märkvärdigt. Men tänk på att det här gör de 365 dagar om året. Ungefär tio pass i veckan. Under cirka 600 träningstimmar. Och många gånger är att träna jobbigare än att tävla.
- När jag var yngre gruvade jag mig inför träning. Det var nästan så jag mådde dåligt. Jag var nervös. Men jag har lärt mig med åren och det är kul att kunna plåga sig och se var gränsen går, säger Barsk.
Kan du se någon njutning i att få mjölksyra?
- Njutning? Nej, det kan jag inte säga att jag kan. Jag kan njuta av att paddla och känna att det går att driva på fast syran gör sig påmind, säger Barsk och tillägger:
- Jag är nästan mer nervös innan tävling för att det ska bli jobbigt än för själva prestationen.
Tar 135 kilo i bänkpress
Om det inte är njutning för Johannes Barsk att få mjölksyra. Hur gör han då när den väl kommer?
- Det gäller att lära sig hantera den och kunna uthärda.
Något som även Joel Elenius håller med om:
- Det är bara att bita i hop, klara av att plåga sig själv och att ha ett bra psyke.
För en utomstående kan sporten kännas oglamourös. Men Johannes Barsk kan tack vare en stark förening, bidrag från förbundet och en del sponsorer göra något så ovanligt som att kunna leva på att paddla. Men det kan inte vara en normal månadslön som driver honom till att framkalla en smärta som han inte ens gillar?
- Du ska ta dig från punkt A till punkt B, och det gäller att vara först in i mål. Det är det som driver mig. När det gäller träning så kan det vara jäkligt fint ute på vattnet och det ger många fina dagar att paddla, förklarar Barsk hur han ser på sporten.
Enligt flera studier är det bara simmare, skidåkare och roddare som har bättre testvärden än kanotister när det gäller konditionsbiten.
Men kanot handlar också om styrka - framförallt i överkroppen. Landslagskanotisten Johannes Barsk kan till exempel göra 35 chins och ta 135 kilo i bänkpress.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om