Snön vräker ner och termometern visar minus 22.
På Storgatan i Luleå går mellandagsshopparna med snabba steg mellan butikerna för att komma in i värmen.
Fotboll är kanske inte det första man tänker på.
Men när NSD träffar Fredrik Espling och Emma Schäufele över en kopp kaffe är det just vad samtalet handlar om.
De båda 16-åringarna är två av totalt elva spelare från Norrbotten som har fått chansen i olika juniorlandslag under 2010.
Och det är en historisk siffra.
- På tjejsidan har det alltid varit flera spelare från länet som fått chansen i landslagen. Men det har varit lite tuffare för killarna, säger Espling, som tillsammans med klubbkompisarna Gabriel Vinbland von Walter och Philip Olofsson från Boden är de manliga representanterna från länet som brutit en ganska trist tradition.
Men enligt 16-åringen är det ingen slump.
Det finn en förklaring.
- Jag tror det beror mycket på att vi har fått prova på att spela seniorfotboll i tidig ålder. Då får man hårdheten och många andra grejer gratis. Är du ung och får spela med seniorer tror jag att mycket kommer av sig självt. Det är ju i den här åldern som man tar de stora kliven framåt, menar Espling.
Emma Schäufele är däremot inte särskilt överraskad över talangernas framfart.
- Jag är inte förvånad. Alla lagen här uppe har på något sätt blivit lite bättre och då blir ju spelarna också det. Det är ganska självklart att det då kommer fler spelare som får chansen i landslagen, säger 16-åringen, som redan hunnit få elva landskamper i sitt cv.
Blir era landslagskompisar söderifrån förvånade att ni spelare från Norrbotten är med i landslagen?
- Visst är det så. Det har ju en hel del förutfattade meningar om oss, att vi rider på renen till skolan och kör skoter. Men det är bra att kunna visa att vi kan spela fotboll här uppe också, säger Schäufele.
Spelarna har utvecklats
- Den stora skillnaden är att de har ju bättre motstånd varje vecka. Lagen söderut är ju klubbar som AIK, Djurgården och Hammarby, och det är ju klart att det blir bra matcher hela tiden. Det är ju då man utvecklas, fortsätter Espling.
Både Espling och Schäufele säger samtidigt att kvalitén på hemmaplan har blivit bättre under de få år de har spelat seniorfotboll.
- Christian (Samuelsson) och hela ledarstaben i Boden är oerhört seriösa och bra. De lägger ner mycket tid på det de gör och det märks, säger Espling.
- Alla i Assi har utvecklats och det märks mycket även på träningarna. Det är mycket mer fokus. Allting har som ökat på något sett. Det gäller för klubbarna och tränarna att också utvecklas i takt med att spelarna gör det. Och det tycker jag funkar bra i Assi, förklarar Schäufele.
Båda landslagsjuniorerna satsar helhjärtat på sin idrott.
Som NSD tidigarehar berättat kommer Espling bli ungdomsproffs i Glasgow Rangers.
Strax efter nyår går flytlasset till Skottland för tre års fotbollsträning på hög nivå.
Drömmer om seniorlandslaget
Schäufele kommer att stanna kvar i Assi kommande säsong.
Samtidigt tränar hon redan med allsvenska Piteå en gång i veckan.
- Det är stor skillnad mellan Assi och Piteå. Och det kommer ge mig ganska mycket, allt från tempo till spelförståelse. Det kan bli viktigt att ha med sig, säger Schäufele och fortsätter:
- Varje träning man gör ger ju alltid något, man blir hela tiden bättre när man nöter på saker. Det vore sjukt häftigt att få träna med Marta, om hon skulle bli klar för Piteå. Kan jag försvara mig mot henne klarar jag nog det mesta...haha.
Espling nickar och säger:
- Jag har bara gått på fotbollsgymnasiet ett halvår, men jag känner redan nu att det har gett mig oerhört mycket.
Om vi tre skulle träffas här igen om fem år. Vad tror ni då att ni kommer att vara i era karriärer?
- Jag har flyttat från Kalix och spelar i ett allsvenskt lag, inte i Assi. Jag siktar på att nå så högt jag bara kan komma, säger Schäufele.
A-landslaget?
- Absolut, det hoppas jag på. Det är bara att köra järnet så ska jag nog nå dit.
Espling funderar ett slag och säger sedan:
- Jag hade nog velat spela i Italien. Jag ska försöka satsa så hårt jag bara kan. Sedan om det blir allsvenskan eller Premier League får vi väl se. Jag hoppas på att kunna bli proffs. Det gäller att hitta nya utmaningar hela tiden och tro på det man gör.