Vi börjar med en kort presentation.
Traci Edwards, 24, är Northland Baskets nya amerikanska. Hon växte upp i Wisconsin med tre icke sportintresserade bröder, men bröt mönstret och spelade fotboll, volleyboll, baseboll, softboll, ishockey - och så basket.
1,88-meter långa Edwards är stor, stark och förväntas bli en poängmaskin i damligan.
Nästan chockad
Hon ska helt enkelt bära laget riktigt långt den kommande säsongen.
Men det där är ju inget nytt.
Eller kanske lite - för Traci Edwards själv.
- Jag är inte van vid att folk tror så mycket på mig, säger hon och tillägger:
- Jag blev nästan chockad när jag kom hit, alla tror att jag är så bra.
Nu är det inte så att Traci Edwards är dålig. Inte alls. Hon kommer garanterat vara en av Northland Baskets största stjärnor.
Och hon känner själv till sin kapacitet.
"Folk har tvivlat"
Hon är bara inte van vid att andra gör det.
- Folk har alltid tvivlat på mig, det började redan i high school men fortsatte även när jag gick på college. Det var ingen som trodde på mig.
Varför inte?
- Jag vet inte egentligen. Men jag kände så hela tiden. Det var kommentarer från folk, ingen trodde att jag skulle lyckas.
Ingen?
- Nja, det var i alla fall vissa människor som aldrig trodde på min talang.
Du själv då? Har du alltid trott på dig själv?
- Ja, det har jag. Jag har alltid vetat vad jag klarar av. När det gäller basketen har jag alltid varit trygg i mig själv.
Stora stjärnan
Nu har Traci Edwards etablerat sig som basketspelare. Hon är inne på sitt tredje år utanför USA och har avverkat klubbar i Australien, Bulgarien och Schweiz.
Överallt har hon varit den stora stjärnan.
- Jag har bevisat att folk har fel när det gäller min talang. Men alla tvivlare har bara motiverat mig. Det är en skön känsla att bevisa folk fel, säger hon.
Hon har bara varit i Sverige och Luleå i två veckor. För varje dag som går trivs hon bättre och bättre.
Hyllar nya klubben
- Jag trodde att Luleå skulle vara en liten håla, men det är ju en jättevacker stad. Men jag är lite besviken över att jag inte har sett jultomten än. Bor inte han här någonstans?
När det gäller det basketmässiga är Traci Edwards hur nöjd som helst.
Hon hyllar sin nya klubb.
- Jag har aldrig spelat i ett lag med så mycket talang, säger hon.
- Det är så många olika typer av spelare, alla är bra på något och bidrar med sitt.
Själv ska hon bidra med framför allt två grejer:
- Jag ska göra mycket poäng och ta många returer.
Det är inte svårare än så?
- Nej, det är ju de sakerna jag alltid har varit bra på. Jag har hört att laget behöver en returtagare, så det blir väl min roll.
Men du är en rätt tuff spelartyp också?
- Ja, jag älskar den fysiska delen av basket. Jag gillar att gå in i hårda dueller och trycka till.
Kan du spela lite småfult om det krävs?
- Nej, inte fult. Men jag gillar att trycka till och jag gillar när motståndaren trycker tillbaka.
Att hon kan leverera offensivt är ingen nyhet.
I sin senaste klubb, schweiziska Riva Basket, snittade Traci Edwards 25 poäng och tio returer. Dessförinnan, i bulgariska Lukoil Burgas, hade hon ett snitt på 23 poäng och tio returer.
Känner ingen press
Hon är värvad just för sina stora siffror, men någon press känner hon inte.
- Det är märkligt det där, men jag känner ingen som helst press. Det kanske beror på att folk inte har ställt så höga krav på mig tidigare. Jag vet att alla här tror på mig, det känns väldigt bra.
Vad vet du om svensk basket?
- Inte mycket alls. Därför längtar jag till premiärhelgen i Södertälje. Det ska bli spännande att få se de andra lagen och bilda sig en uppfattning om hur bra ligan är.
I fjol gick Luleå Basket tidigt ut med sin målsättning - SM-guld. Det slutade med tre raka finalförluster mot Telge.
Guldsug
I år har klubben hållit en lägre profil - men att det finns ett guldsug bakom de stängda dörrarna i Pontushallen råder det ändå inga tvivel om. Det berkräftar Traci Edwards:
- Jag hoppas verkligen att vi ska ta oss till finalen. Och sedan förhoppningsvis gå hela vägen. Det är nog något som alla i laget tänker på.
Vad krävs för att nå hela vägen?
- Stenhårt arbete. Vi måste kriga tillsammans. Och det kommer vi att göra.