Derbyfesten som blev skadepesten

Superderbyt blev tyvärr skadederbyt. Och det var lirarna som försvann, en efter en:
4 Först linkade IFK Luleås mittfältsmotor Markus Eriksson ut, ledbandsskadad redan efter en halvtimme.
4 Därefter skadades BBKs mycket duktige mittfältare Alexandre Morfaw (vrickning).
4 Till slut försvann även Maikanu Osman, som slog upp sin gamla skada.
"Hade väntat bättre match"
Därmed var lirarna borta och kvar var med - något undantag - arbetarna. Därför blev det mer kamp än skönspel och fler långbollar än konstruktivt spel.
- Jag hade faktiskt förväntat mig en bättre match, erkänner BBKs lagkapten Mattias Ottestig, tillbaka från en mittbacksplats till en tongivande aktör på mittfältet.
- Det är ingen ny position för mig, det var där det hela började. Det blev en match med mycket spring men aldrig någon riktigt bra fotboll.
Oavgjort var rättvist. Försvarsspelet kunde ingen klaga på. Derbyt gick i vågor, möjligen kändes BBK lite stabilare när gröntröjorna hade sina ljusa perioder. Men IFK Luleå hade matchens stora målchans redan efter tio minuter när Mats Halonen skadades i en duell och tappade bollen till Maikanu Osman. Kanu kom helt fri men tvekade en hundradel för länge och den duktige BBK-målvakten Markus Keisu hann parera.
IFK led mest av skadorna
Keisu tillhörde profilerna i BBK, bombsäker på höjdbollarna och helt felfri. Erik Lantto var länge kung på mitten med sin teknik, men skotten hittade aldrig rätt.
Mattias Bergdahl var inte långt borta , men BBKs bäste målskytt kom aldrig närmare än ett offsidemål.
Det var ett riktigt domslut.
- Jag var nära några gånger, men bollen rann iväg. Men det var bra tryck kring matchen och det var kul att höra så många BBKfans på läktarna, säger Mattias.
IFK Luleås mittfältsspel blev lidande när Markus Eriksson och Kano försvann, även om Suad Gruda glimtade till.Men det var som om konstruktiviteten försvann med de två profilerna. IFK är ett spelande lag men nu blev det för många långa tjongbollar och skyttekungen Johan Isaksson hade en otacksam uppgift.