Ena planhalvan.
Telgespelarna ligger i en segerhög. Tränaren Jens Tillman står bredvid och bara myser. Han verkar inte fatta vad hans lag ställt till med. Att man har vunnit SM-guld efter 3-0 i matcher mot Luleå Basket.
- Vilka tjejer det här är, jag är så otroligt glad, säger han och skakar chockat på huvudet.
Andra planhalvan.
Frida Grahn sitter och gråter. Hon orkar inte svara på frågor. Elin Söderström, Josefin Olheim och Sabrina Scott ser alla helt uppgivna ut. De har precis genomlidit en plågsam medaljceremoni.
- Saker ting blir sällan som man tänkt sig, det var ju inte så här det skulle sluta, säger Sabrina Scott som satte 8 poäng och tog 17 returer i den tredje SM-finalen.
Hon stirrar ut i tomma intet.
Och säger:
- Det här kommer jag inte kunna släppa. Vi hade ju matchen och så får de ändå vinna. Det är verkligen förbryllande.
Det var faktiskt just så. Trots en usel första period klev Luleå Basket fram i den andra och visade äntligen prov på riktig finalbasket.
Man synade Telges aggressiva försvarsspel och vände matchen. Främst tack vare Sabrina Scott och Frida Grahn.
Grahns elva poäng i andra perioden såg ut att bära riktigt långt.
Med en period kvar ledde Luleå Basket med två poäng. Matchen var hur jämn som helst.
Men i sista kom den totala kollapsen. Telge vann den med 23-6 och tog därmed SM-guldet.
- Det känns för djävligt, jag skulle kunna ge dig en hel ramsa med svordomar. Det är grymt tråkigt, fjärde silvret alltså, säger Stina Nilsson.
Vad betyder det här silvret för dig?
- Ingenting. Det var inte det här vi kom hit för. Det suger verkligen att vi inte kunde matcha dem bättre.
Jenny Andersson höll med. På frågan hur det kändes kunde hon inte låta bli att skratta.
- Det känns ju inte alls bra. Jag vet inte om jag får svära i tidningen men det känns för djävligt helt enkelt.
Varför blir det så här?
- Jag har inget bra svar på det just nu, det är för nära in på.
Kan man se framåt?
- Just nu ser man inte alls framåt. Det krävs några dagar, sedan kanske livet kan rulla vidare.
Luleå Baskets tränare Dennis Pihl var tom i ögonen efter prisceremonin.
Silvermedaljen hade han redan stoppat undan.
- Den känns bara tung.
Han var oerhört besviken efter finalförlusten. Men försökte sig ändå på en liten analys.
- De har handskats bättre med sina dippar, det tror jag fällde avgörandet.
Är du besviken på dina spelare?
- Just nu är jag besviken på allting som finns i hallen. Det känns bara så snopet, tomt och jobbigt.
Har du funderat någonting på nästa säsong?
- Nej, jag är totalt nollställd. Jag vet ingenting just nu.