Ekonomin i balans, åtminstone ett juniorlag, en god organisation och vissa krav på arenan.
Det blir verkligheten för landets division I-klubbar från säsongen 2013/2014, när elitlicensen träder i kraft.
- Vi hoppas att det här ska ge ett rättesnöre så att säga, en beskrivning av vilken nivå man behöver vara på för att klara av att spela i division I, säger Svenska ishockeyförbundets tävlingschef Mikael Lundström och tillägger:
- Vi gör inte det här för stjälpa föreningarna, utan vi vill försöka lyfta upp medvetenheten om att man måste ha ordning på sina grejer när man spelar på den här nivån, eftersom det är en förbundsserie.
Behöver en viss tid på sig
Innan sommaren ska förbundet ha träffat landets samtliga division I-föreningar för att informera och gå igenom detaljerna kring elitlicensen.
Det som redan nu står klart är att den införs till säsongen 2013/2014 men att de ekonomiska kraven börjar gälla från säsongen 2015/2016.
- Nu kommer man ha möjlighet att växa in i det under säsongen som kommer. Vi har lärt oss av tidigare erfarenheter att man behöver den tiden på sig, säger Lundström.
Inga negativa resultat
Redan 1999 infördes elitlicensen i elitserien och allsvenskan och genom den kan förbundet hålla bättre koll på klubbarnas ekonomi och verksamhet.
Och just att föreningarna måste ha ett minst ett juniorlag ser Mikael Lundström som något väldigt positivt.
- Det är väl många som stönar över det men ska man på sikt hitta en egen försörjning av spelare så måste man ha en bra fungerande ungdomsverksamhet och minst ett juniorlag, säger han.
Under årens lopp har bland annat AIK, Björklöven och Nyköping degraderats till lägre divisioner på grund av de inte har klarat elitlicensens krav.
När det gäller den ekonomiska delen i licensen så får inte föreningarna visa upp ett eget negativt kapital två år i rad. Om det sker blir den berörda klubben tvångsnedflyttad en division.