Trots att mötesplatsen är bestämd blir det inte helt enkelt när NSD möter upp Simon Söderstrand, 21, i centrala Luleå.
Det räcker ju inte med att bara säga tid och plats, man måste ju också känna igen personen i fråga.
Egentligen borde det vara enkelt, han är trots allt ordinarie mittback i Norrbottens bästa herrfotbollslag och han har under åren varit aktuell för spel i olika ungdomslandslag.
Som om inte det var nog fick han under två somrar åka ner och träna med dåvarande allsvenska Hammarby.
Ändå uppstod vissa problem, och det kan ha att göra med att han sällan syns i offensiven eller visar upp ett hårt och fysiskt spel.
- Alla tycker att jag har varit lite mesig. Jag gör inte de här fula grejerna och drar aldrig på mig frisparkar. Mitt första gula kort fick jag förra säsongen och jag är inte den som tar en kapning, säger Simon Söderstrand och tillägger:
- Men jag tror jag fick två gula i fjol. Men det var ändå så att det inte borde ha varit gult.
Du är nästan aldrig med i offensiven och får sällan några målchanser. Vad är det då som driver dig?
- Jag har alltid passat där bak. Jag har bra blick för spelet och jag har alltid gillat att stänga till. Jag är inte den där kreativa spelaren som kör en "tvåfotare" och chippar upp den i krysset, utan jag trivs med det jag gör bäst.
Han började karriären i IFK Luleå som sexåring, sen dess har han varit föreningen trogen. 15 år i klubbens tjänst - men trots att han alltid har varit talangfull har han inte haft några större planer på att testa något nytt.
Spelar i en helt annan serie
- Jag har ingen panik att komma i väg. Jag utvecklas här och tycker det är kul, det är det som ger i längden. Och division I är en bra serie att vara i, säger han och medger att det är en rejäl nivåskillnad mellan klubbens nuvarande division och den som IFK Luleå lämnade bakom sig inför fjolårssäsongen:
- Det är ett helt annat spel. De vill rulla mycket mer boll i division I, i "tvåan" är det nästan bara att knacka och springa. Jag tycker det är roligare fotboll i "ettan", absolut. Det är tuffare och bättre lag men det är ett större hopp än vad man tror divisionsmässigt.
Förra säsongen slutade med en tionde plats för IFK Luleå och man hade två poäng ner till Valsta Syrianska som slutade under strecket.
I år siktar klubben uppåt i tabellen och man ska via tre offensiva värvningar bli giftigare framåt, men inte på bekostnad av den stabila defensiv som bidrog till att man ifjol säkrade ett nytt kontrakt redan innan den sista omgången.
Yreksdrömmen: att bli polis
- Jag tycker överlag att vi gjorde det bra, vi hade en spelplan som vi följde - tajta bakåt och försöka göra mål framåt. Det gick ut på att hålla nollan och göra ett mål framåt. Det var väl någon match vi föll igenom, men i det stora hela var det riktigt bra, summerar Söderstrand och blickar framåt mot det som komma skall:
- Vi ska spela som ifjol, tätt bakåt och sen lite mer framåt. Det är det vi har byggt på. Vi går ju på det vi kan och det vi är bra på. Men i år tror jag vi ändå kommer att utveckla det lite grann, kanske rulla ännu mer boll och hitta fler kombinationer.
Är det något ni har pratat om?
- Nja, vi har överlag snackat om lite mer anfallsspel. Men hur vi ställer upp beror lite på hur de spelar, det är olika från lag till lag som vi möter. Fast lite mer framåt kommer vi nog att satsa, sen om vi kommer köra 50 procent press, 75 eller 100 kommer så klart att variera.
Trots att Simon Söderstrand bara är 21 år och att han fortfarande får anses som en talang planerar han redan nu för ett liv efter karriären. Han läser beteendevetenskap på distans, han läste ledarskap i stället för att gå på fotbollsgymnasiet och han har redan drömyrket klart för sig - Polis.
- Men man vill också ha en back up-plan, för det är ingen garanti att bli polis. Och just beteendevetenskap kommer man alltid att ha med sig i livet, oavsett vad man gör. Man lär sig hur människor fungerar. Hellre läser jag det än läser något som jag inte har användning för sen.