Trots allt är det medaljer som räknas
Jag kan inte se det på något annat satt än att det gick åt skogen i går.Det var flera svenska åkare som presterade bra, men det ar medaljer som räknas.
Sprintskidåkning är verkligen chanstartat. Det kan hända saker hela tiden, en stav som går av, en skida som krokar i, ett slag i banan som inte syns...
Men hennes vana att syna terrängen börjar bli en lika tråkig repris som Våra bästa år på TV6.
Om jag inte minns fel eller missade något var det bara hon och Björn Lind som ramlade i går. Ja, förutom amerikanen Koos som druttade fter bara några meter i kvalet.
För Kallas det börjar det varalite för ofta för att det ska vara en tillfällighet. Vill man vara snäll kan man se det som ett utslag av en allt-eller-inget-mentalitet som jag skulle kunna tycka är ganska sympatisk.
Kalla ville för mycket, satsa på att gå förbi i ett dåligt utgångsläge och ramlade.
Som det heter, det är bättre till att lyss till den sträng som brast...
På fredag i stafetten får hon gärna stå på benen om ni frågar mig. Vi börjar ha lite ont om medaljer för att det ska kännas riktigt bra i det här VM:et och damernas stafett är ett bra läge att öka på skörden.
Bästa läget hade vi i trots allt går. Sverige har inte åkt hem utan sprintmedaljer sedan 2001 då sprintskidåkningen infördes i VM. Björn Lind ramlade som sagt och Emil Jönsson slarvade bort sitt läge när han släppte tre åkare förbi sig på en och samma gång i kvartsfinalen, det får bara inte hända i ett mästerskap.
Det blev oväntat nog Marcus Hellner som tog Sveriges enda finalplats. Men när det luktar medalj kan man inte vara annat än besviken när man slutar på femte plats.
Han såg själv betydligt mer besviken ut än till exempel Ida Ingemarsdotter som tog samma placering i damloppet.
Inte oväntat
Hellners finalplats var särskilt oväntad med tanke på att han egentligen inte är en renodlad sprintåkare.
De som åker bra i både sprint och tradiontionellt blir allt färre på herrsidan och Hellner är tillsammans med Northug, Cologna och några till hör till en sällsynt och snart fridlyst skara.
Hellner vill inte välja sida. Han vill inte ansluta sig till sprinttruppen, hårtdträna på starter och kubbningar. Han gillar helt enkelt den traditionella skidåkningen bättre.
I OS i Vancouver väntar två riktigt bra medaljchanser för honom, öppningsdistansen 15 kilometer som han vann i Gällivare och teamsprinten, båda i den fria stilen. Markus Hellnervisade att han är den givne stafettavslutaren i det svenska laget, i fall det till äventyrs var någon som tvivlade.
Så jobbar vi med nyheter