Vasaloppsprofilen: "Folk har stått på start med slalomutrustning"

Idag avgörs den 98:e upplagan av Vasaloppet och tusentals skidåkare från hela världen ställer sig på startlinjen, motionärer såväl som elitåkare.

En som vet hur det är att köra de nio milen mellan Sälen och Mora är Jenny Grip (tidigare Hansson), 38, från Gällivare. Nio gånger har hon kört Vasaloppet. En seger har det blivit samt tre andraplatser.

– Jag borde ju egentligen köra en tionde gång, kanske får jag göra det när det är hundraårsjubileum (2022), säger hon.

Efter andraplatser 2007, 2008 och 2009 kom den efterlängtade segern 2011 och lyckan var gjord.

– För mig var det fantastiskt att äntligen få vinna. Jag hade haft många starter och många pallplatser. När folk började fundera på hur länge jag skulle hålla på sa jag alltid: Tills jag vinner Vasaloppet. För mig betydde det jättemycket. Det är min absolut största seger, säger hon.

Nu för tiden jobbar Jenny Grip som kommunikatör. Hon bor både i Åre och i Sollentuna tillsammans med maken Rikard Grip (förbundskapten i skidlandslaget) och barnen.

Det har gått sex år sedan hon avslutade sin elitsatsning som längdskidåkare, men man märker fortfarande att sporten ligger henne varmt om hjärtat. Och kanske framför allt Vasaloppet.

– Som professionell skidåkare är det ett av de största loppen man kan köra. Det har en så pass lång tradition och är man dessutom svensk åkare så är det väldigt ärofyllt. Det är ett lopp med mycket respekt i som är jättestort att vinna.

Men det är ju långt ifrån alla som har möjlighet att vinna Vasaloppet. Ändå ställer sig tiotusentals motionärer på startlinjen varje år för att genomföra loppet.

– Jag tror att tjusningen där ligger i utmaningen, man ska ju ändå transportera sig nio mil. Sen är det ju ett enormt intresse kring loppet. Alla känner någon som på något sätt är involverad. Jag vet inte hur många som sitter framför TV:n hela söndagen, även fast man kanske inte är intresserad av skidåkning egentligen. Det är en folkfest.

– Nej, det går inte att stanna upp. För mig gällde det att fokusera hela tiden. Vilket spår är lättast? Vilken rygg ska jag följa? Var står nästa drickalangare? Under 90 kilometer är det väldigt många val som ska göras som kan leda fram till avgörandet. För mig har hela tiden fokus legat på nästa grej, jag har inte hunnit med att njuta så mycket.

– Då skulle jag kanske åka med någon så att man kan uppleva det tillsammans. Men jag vet inte om det går att gömma hornen (skratt).

– Nu är det ju lite sent att ge tips om att träna. Som motionär är nog det viktigaste utrustningen. Om man inte är van vid att valla, lämna in skidorna på vallning så att man vet att materialet är bra. Det är jätteviktigt.

– Man bör väl fundera på vad man stoppar i sig hela veckan inför ett Vasalopp. Man ska inte hetsäta sista dagen. Det är många som överdriver det där och stoppar i sig jätte, jättemycket kolhydrater dagen innan. Det klarar inte kroppen av.

Sömn kan vara en annan faktor att tänka på inför den stora dagen.

– Det är många som tycker att det är jobbigt, det här med sömnen. Att man måste gå upp tidigt och inte hinner sova så många timmar sista natten. Men det spelar inte så stor roll, så länge du har sovit bra tidigare i veckan.

– Nu har ju inte jag någon detaljerad väderprognos inför helgen, men jag skulle ändå säga lager på lager. Då kan man ta av under loppets gång. Är det riktigt kallt på morgonen så kan man ta på sig en vindjacka som man senare kan hänga runt midjan. Men man ska inte ta på sig någon jättetjock jacka bara för att man tycker det är kallt. Man kommer ju att röra på sig. Sen är det viktigt med ett bra underställ som transporterar bort fukt.

– Oj, det beror helt på vilken målsättning man har. Jag har sett exempel på folk som står på startlinjen med slalomutrustning och då kanske man inte riktigt är i fas. Helst ska man väl ha rört på sig ett par gånger i veckan. Sen finns det ju såna som kör hela loppet på pannben.