Det kom som en överraskning för många när Rikard Grip presenterade Ebba Andersson, 19, som en av de fyra svenska stafettåkarna. Norskan Marit Björgen var en av alla förvånade.
– Jag trodde att de skulle välja Falk eller Ingemarsdotter så jag blev lite förvånad, men de valde Ebba och hon gör det bra, säger Björgen.
Jo, Ebba Andersson gjorde det bra.
Men vi återkommer till det. Först ut var Anna Haag som fick slita hårt på sin första sträcka. Hon lämnade över som till Charlotte Kalla som trea, med sju sekunder upp till ledande Norge.
– Jag och Charlotte har grisat, vi fick verkligen slita och ta i idag, säger Anna Haag.
Charlotte Kalla inledde starkt på andrasträckan och tog sig i kapp Heidi Weng tidigt. Men hon kroknade på slutet och växlade som trea – 13 sekunder till Norge och Finland.
– Det kändes kämpigt i dag. Jag försökte åka stort och kraftfullt. Jag hade lite svårt att hitta fäste i dag. Jag kan nog tala för Anna också och säga att ingen av oss har varit såhär stum tidigare under mästerskapet, säger Kalla.
Det såg ut att bli en bronsstrid för Sverige, men 19-åriga Ebba Andersson ville annorlunda. Hon tog det lugnt från början, men började sakta men säkert knapra in på Finland. Åt Norge fanns inget att göra. Men Andersson tog sig i kapp finska Laura Mononen och var till och med ett par sekunder före henne vid växlingen.
Stina Nilsson och hemmahoppet Krista Pärmäkoski gick tillsammans på sista sträckan innan Nilsson, till sist, visade upp sin superspurt. Silvret var säkrat.
Efter loppet hyllade alla Ebba Andersson.
– Det är ju makalöst, det är ju fantastiskt. Hon gör det på ett så himla bra sätt, väldigt moget, säger Anna Haag.
Charlotte Kalla, som hade en slitig dag, var riktigt glad över medaljen. Även hon hyllade Ebba Andersson.
– Jättehäftigt att se hur hon tacklar uppgiften. Hon hade en ganska tydlig plan att inte vara för ivrig och det lyckas hon med. Det var lite frustration över att jag inte kunde ge Ebba ett bättre utgångsläge, samtidigt så är jag så himla impad av både Ebba och Stina, säger Kalla.
Ebba Andersson tog uppståndelsen med ro.
– Det var jättehäftigt och jätteinspirerande i dag. Jag hade en tydlig plan om att inte stressa ut på min sträcka. Jag ville ge mig själv tid att komma in i min egna åkning och hitta flytet. Det tycker jag att jag lyckades med.