William Poromaa, med startnummer 86, med saftkontroll i sikte under Dundret runt.
William Poromaa stod för ett av de stora genombrotten i längdskidåkningen säsongen 2020/21. Han tog tre topp 10-placeringar i VM i Oberstdorf och avslutade säsongen med ett SM-silver i femmilen i Kalix. Han är inte längre någon doldis i Sverige. Men i malmfälten har han varit känd ganska länge, tack vare sin far.
I en tävling i Gällivare för några år sedan hörde han folk skrika "Heja Larry" ute i spåren. "Hakkasexpressen" Larry Poromaa var landslagsåkare under 1980-talet och under 2000-talet har han varit vallachef för både svenska och amerikanska landslagen. Publiken kände till William Poromaas koppling till Malmberget och Norrbotten.
– Jag skulle säga att jag är norrbottning. Syrran bor kvar och jag har många minnen därifrån. En stor del av min uppväxt kommer ändå därifrån, så jag känner mig som norrbottning ändå, säger William Poromaa.
William Poromaa bodde i Malmberget de sex första åren i livet. Hade det blivit längre om det inte hade varit för gruvan och samhällsomvandlingen? Vem vet?
– En stor andel till att vi flyttade var att vårt hus skulle rivas. Så vi fick flytta i vilket fall som helst och då valde vi att flytta till Fränsta där morsan kommer ifrån.
Husen som revs upp från marken. Lastbilarna som dundrade förbi. Det är några av William Poromaas starkaste minnen från barndomen.
– Minnena jag har är att jag var där och åkte skidor mina första gånger och att jag trivdes bra. Sen har jag många minnen av att LKAB började flytta husen där.
– Jag förstod inte varför vi behövde flytta. Det var väldigt speciellt att börja se hus flyttas omkring och jag undrade bara varför man gjorde så. Vad är det som händer? Det är klart man minns det.
Erik Niva
Han har inte funderat så mycket över det egentligen. Inte förrän en annan Malmbergetson, Erik Niva, tog upp det i sitt sommarprat i P1.
"Stängslet till rasriskområdet låg några få hundra meter bort och det kom närmare för varje år som gick. Vi visste att husen omkring oss revs, att människorna vi vuxit upp med försvann och att samhället en dag skulle slukas helt av det enorma gruvhålet och bara försvinna."
– Det väckte många minnen för en själv och jag insåg att det där var något speciellt. Det blev så tydligt när han satte ord på det, han är duktig på att beskriva känslorna och det kunde jag relatera till. Det blev lite känslosamt.
Hur har den flytten påverkat dig?
– Jag var så liten så jag hade svårt att fatta allt. Jag vet inte hur det har påverkat mig egentligen, men jag kände igen mig i hur Erik beskrev det, säger 20-åringen och fortsätter:
– Det var jobbigt att komma till ett nytt ställe och jag har väl med mig att jag har klarat av en sån grej, det är inte så bara för ett barn och det har nog stärkt mig på sätt och vis. Jag har fått hitta mig själv och blivit trygg i tidig ålder. Men jag tror att jag kom in i allt det nya ganska fort.
Hur ofta är du på besök här uppe?
– Syrran bor i Gällivare och hon vill hela tiden att jag ska komma upp, men det är långt och jag har inte varit över så mycket på sista tiden, det har mest blivit när det ha varit skidtävlingar där uppe. Jag känner mig lite hemma när jag är och tävlar i Gällivare och Norrbotten i övrigt. Det känns som att många har koll på namnet och vet att jag kommer där uppifrån, säger William Poromaa.
William Poromaa