Lisa Vinsas senaste säsonger har handlat om problem, problem och åter problem. Nu har Piteå Elitåkaren laddat hemma i Kiruna inför Sverigepremiären i Gällivare
– Det är snön som har lockat hit mig. Jag har varit hemma sedan 15 oktober så det har blivit ganska många timmar på snö redan, säger Vinsa när vi träffar henne på plats i Kiruna.
Det är ganska mycket som är nytt för Vinsa. Nytt skidmärke då hon gick från Madshus till Rossingnol och ny tränare då hon gick från Magnus Ingesson/Stefan Thomson till Joakim Abrahamsson.
– Någonstans så kände jag att jag är 28 år och inte ung och lovande längre och om jag ska få till en förändring så måste det vara en ordentlig sådan.
Vad ligger bakom tränarbytet?
– Vi hade ett fint samarbete jag, Magnus och Stefan, men jag ville få till en förändring. Jag vill försöka bli "forna" Lisa Vinsa och det var motiverande att göra en stor förändring.
Känner du att du har långt till den "gamla" unga Lisa Vinsa?
– Jag känner mig mera motiverad nu. Bara att få en ny röst i träningen har gett mycket tycker jag. Jag känner en nyfikenhet som jag inte har känt de senaste åren, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker att "Jocke" är väldigt inspirerande och en "ny" röst.
Men har du känt att du inte tar dig vidare med Ingesson och Thomson?
– Under de första åren med dem som tog jag oerhörda kliv. 2018/19 fick jag åka mycket världscup, Tour de Ski och så tog jag medalj på SM. Det var ju mycket tack vare dem, men någonstans tror jag att jag hamnade i gamla hjulspår och utvecklingen stannade. Det spelade ingen roll hur mycket jag än försökte så hände det ingenting.
Under träning med Joakim Abrahamsson så har hon enligt henne själv hittat tillbaka till suget som skidåkare igen.
– Det absolut lättaste i mitt liv hade varit att lägga av. Jag är nästan färdigutbildad ekonom och skulle kunna börja jobba, men samtidigt så har jag en stor nyfikenhet kring hur bra jag kan bli i version två.
Så en Lisa 2.0, eller?
– Ja det är vad jag vill.
Har det varit nära att du har valt den enkla utvägen att sluta?
– Det skulle jag inte säga, men jag är ju realist. Jag vill det här så mycket så jag är ju inte nöjd med att bara tävla för då hade jag kunnat göra något annat för livet är så mycket mer.
Piteå Elit har tidigare skickat iväg åkare efter uteblivna resultat – men enligt Vinsa så är det inget hon har känt pressen från.
– Jag skulle snarare säga att det var pressen från mig själv som jag kände. I dag vill jag inte riktigt tänka tillbaka på de senaste åren.
För att?
– Det har varit extremt jobbigt och tungt. Det känns lite sorgligt att jag har lagt ned så mycket tid och energi ändå har det inte hjälpt. Jag kämpade med näbbar och klor, men ingenting hände.
Blev det en mental låsning?
– Jag tror att det kan bli det, men jag tror att jag bara försökte ännu mer och att det blev låsningen i sig. Till slut tappade jag bort kärnan i det jag gjorde för i grund och botten så gör jag det här för att det är kul.
Under säsongen 2020/21 så återvände hon till Kiruna för en längre period av återhämtning och träning. Under den säsongen tog hon också hjälp av en idrottspsykolog för att hitta tillbaka till sig själv igen.
– Jag tycker att det har hjälpt jättemycket. Det jobbet och förändringarna i våras gör att jag tycker att jag nu sitter här som en bättre version av mig själv. Framför allt så mår jag mycket bättre.
I mitten av november drar tävlingssäsongen igång på allvar med Sverigepremiären i Gällivare en tävlingsort som Vinsa har goda minnen från.
– Det kommer nog att bli mycket nerver inför. Det ska bli kul att tävla i Gällivare och jag minns premiären 2017 som min kanske bästa tävling någonsin så jag har fina minnen därifrån, säger hon och fortsätter:
– Jag försöker att tänka att oavsett hur det går första helgen så är det ingenting som händer. Det bästa som kan hända är att jag blir uttagen till världscupen – det sämsta som kan hända finns inte. Det kommer en Sverige Cup helgen efter och där får jag tävla.
Men längtar du inte efter ett vanligt liv?
– Jag får träna och tävla och göra det på heltid samtidigt som jag i stort sett är färdigutbildad ekonom och sedan har jag samarbetet med företag vilket känns som ett jobb i sig. Jag skulle säga att jag lever perfekt och att jag inte skulle vilja ändra på någonting.
– Jag vill verkligen ge skidåkningen en chans till revansch.