Hanna Öberg, Piteå Skidskytte, har plockat hem de två senaste årens pris som "Årets Idrottare i Norrbotten" – men efter två år där priset gått till en skidskytt så är det på nytt en längdåkare som får priset.
Jonna Sundling, stod under sin andra säsong i Piteå Elit, för en veritabel succé under VM i tyska Oberstdorf. Hon inledde nämligen VM med att vinna den första guldmedaljen som delades ut på damsidan efter att hon totalt dominerat sprintfinalen från start till mål.
– Det är ändå verkligen ingenting jag hade förväntat mig så det känns hedrande, säger Sundling om priset som "Årets Idrottare i Norrbotten"
Men det är väl ingen större överraskning med tanke på din säsong?
– Det är klart att jag kunde tänka mig att vara en av kandidaterna med tanke på resultaten i Oberstdorf (VM), men ändå.
Givetvis väger de två VM-gulden i Oberstdorf tungt när det kom till att kora den bästa idrottaren i Norrbotten 2021. Med tanke på hur det såg ut i finalen under VM i Seefeld 2019 så var det en skön revansch för Sundling.
2019 så krokade hon ihop med Maja Dahlqvist och bröt ena staven och med största sannolikhet så missade hon också medaljen där för i mål den gången var hon bara ett par meter bakom bronsmedaljören Mari Eide.
Men torsdagen 25 februari 2021 fick Sundlings ta en gruvlig revansch.
– Jag kommer ihåg att jag hade en bra känsla inför tävlingarna fast samtidigt så var det en hel del nervositet också. Den individuella sprinten var viktig för min egen del då det var något jag hade siktat mot länge, säger hon innan hon fortsätter:
– Jag var på helspänn, men också fullt fokuserad.
Efter en fjärde plats i prologen så började Sundling att lägga upp planen för dagen.
– Jag kände att det var en helt okej prolog. Jag hade min plan klar på hur jag skulle köra i kvarten och framåt.
Hur tidigt hade du planen för hur du skulle köra?
– Jag hade en tanke på hur min drömsprintdag skulle se ut och jag kunde pricka den väldigt bra. Det är verkligen inte varje dag som det går. Det handlar om så många detaljer, men just den dagen blev allt perfekt.
Men när och hur la du upp planen?
– Jag hade vissa delar klart för mig, men det var efter kvarten jag fick en idé om vad jag skulle göra. Jag såg en annan tjej som ganska tidigt gick ut och började springa i backen och då bestämde jag mig för att det exakt så jag skulle göra.
Även om dagen fram till finalen hade löpt på utan några större katastrofer så blev det kaos inför finalen då Sundlings stavar var försvunna med drygt fem minuter kvar till guldloppet. Dramat utspelade sig i kulisserna, men fångades upp av SVT som spelade in dokumentären "Bäst när det gäller".
– Det är klart att jag fick panik. På bilderna ser det ut som om att jag är väldigt lugn – men inombords var det en ruggig stress. Föret då var speciellt och jag ville verkligen ha mina egna stavar. Det var tusen tankar just då. Jag gick igenom allt där och funderade på hur stavarna kunde försvinna "Men gud vad kan ha hänt".
Hur mycket påverkade det dig i finalen?
– Inte alls för jag kunde släppa allt strul på en gång när jag fick mina egna stavar. Jag glömde faktiskt bort det hela och kom inte ihåg det förrän jag fick se den sekvensen från SVT:s dokumentär. Det var det som "Ja just ja det hände ju faktiskt. Mina stavar var borta, men hur kunde jag ha glömt bort det", skrattar Sundling.
– Antagligen så var det så enkelt att jag hade viktigare saker att tänka på just den dagen.
När startskottet gick i finalen så var det tydligt att planen som Johanna Hagström och Jonna Sundling var att tidigt sätta fart på loppet. När Sundling sedan ökade farten så var det INGEN som kunde hänga med henne.
Sundling kom in på upploppet i en överlägsen ledning tvåan Maiken Caspersen Falla, Norge, kunde aldrig hota Piteå-åkaren.
– Det var en kombo om bra grejer under fötterna och riktigt bra form. Jag slappnade aldrig av hur det än så ut i loppet. Det var först när jag passerade mållinjen i finalen som jag kände "Nu fasen kan jag slappna av", skrattar Sundling.
– Jag var så glad och nöjd.
Första kommentaren efter att Sundling passerat mållinjen gick till vallaren Perry Olsson. "Du är så grym Perry. Alltså, skidorna var så himla bra", sa Sundling.
– (skratt) Jo jag är så glad och nöjd över att ha honom som vallare i landslaget. Jag litar på honom till 100 procent.
När visste du att du skulle vinna VM-guld?
– Jag kände att jag hade gjort det jag kunde. Jag tog aldrig ut något i förskott utan väntade tills jag passerade mållinjen. Min värsta mardröm hade varit att jag slappnade av och blev omkörd. Det är något jag har lärt mig när jag var liten att loppet är inte över innan du har passerat mållinjen.
Bara tre dagar senare var det dags för Teamsprinten där Sundling tillsammans med Maja Dahlqvist var en favoriterna till att ta VM-guldet. Det skulle också visa sig att Sverige även den gången hade de starkaste korten i Jonna Sundling och Maja Dahlqvist.
I finalen så ledde de från första stavtaget till det sista.
– Det var en utmaning, men vi hade bra form bägge två. Det var heller ingen nackdel att ligga först hela tiden. Det var väldigt häftigt att vi kunde dra genom hela finalen, säger Sundling.
Känns som en kaxig taktik att vara laget som drar genom hela finalen, eller?
– Givetvis var det inget vi snackade utåt om att vi skulle vara i ledningen hela finalen. Men givetvis var det en lite kaxig taktik, erkänner Sundling innan hon förklarar orsaken till taktiken:
– Vi ville verkligen undvika strul under finalen och ligger du först så slipper du just det. Både jag och Maja hade varit med om strul i final och det är bara tråkigt.
När Sundling svängde in på upploppet så stod Maja Dahlqvist nästan på mållinjen och hoppade.
Vad sa ni till varandra när du körde in över mållinjen?
– Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag kommer att köra på henne (skratt) men det gick bra. Det kändes nästan som om att hon var på väg ut på upploppet, säger Sundling när hon tänker tillbaka.
Även om VM blev en succé för Jonna Sundling så var delar av säsongen betydligt mera problematiskt. Det handlade om inställda tävlingar och en magsjuka under den sista världscuphelegen inför VM.
– VM räddade upp min säsong. Så är det såklart, slår hon fast innan hon fortsätter:
– Jag fick avsluta säsongen väldigt bra med SM i Kalix och till slut så blev det min bästa säsong så här långt i karriären. Nu kan jag verkligen se tillbaka på säsongen med glädje.
Hur ofta tänker du tillbaka på gulddagarna i Oberstdorf?
– Det har följt mig under sommaträningen och det har varit värdefullt. Det har motiverat mig till att skapa samma känsla för att ta mig till OS.
Kan du använda den känslan under de dagarna då allt inte är perfekt?
– Då är det häftigt att ha det i bagaget. Att veta även om det inte är en dans på rosor så vet jag vad jag kan.
När förstod du fullt ut att du hade tagit två VM-guld?
– Det tog givetvis ett tag att smälta.
Hur gick det att sova efter första guldet?
– Jag hade nog ganska mycket tankar som snurrade, men när jag väl somnade så sov jag riktigt bra.
Om du får plocka ut en detalj från säsongen som du minns extra bra – vad skulle det vara?
– En höjdpunk är när jag stod i semin och tänker att jag skiter fullständigt i de andra på startlinjen. Jag har bara fokus på mig själv och jag vet inte ens vem jag möter. Det upptäcker jag först i målet och inser att det hade kunnat vara ett finalfält. Det var så häftigt att jag gick in bubblan så stenhårt, säger Sundling slutligen.
Avslutningen på 2021 blev inte bra för Sundling då hon vid Gällivarepremiären kraschade och tvingades gipsa sin vänsterhand i smärtlindrande syfte. Detta innebar också att hon missade de tre för året avslutande världscuphelger i Ruka, Lillehammer och Davos. Men efter en vecka utan gips så åkte hon till årets avslutande världscuptävling i sprint som kördes i Dresden.
Vilken comeback det blev då hon blev tvåa i den individuella sprinten efter Maja Dahlqvist och sedan dagen efter så vann också duon teamsprinten.
Nu väntar en kamp med sikte inställt på OS i Peking 2022.