OS 2002 i Salt Lake City blev hans sista stora mÀsterskap och sedan valde Niklas Jonsson, PiteÄ, att lÀgga av. DÄ hade fyra Är gÄtt efter höjdpunkten i Nagano nÀr han tog silver efter Björn DÀhlie pÄ femmilen.
Sedan dess har han suttit i skidkommittén för Internationella Skidförbundet (FIS), det svenska lÀngdrÄdet och synts i SVT som expert. I dag Àr det bankjobbet och familjen i PiteÄ som gÀller för Jonsson som följer sporten inför OS.
â Jag hoppas att det blir bra spel och inte sĂ„ mycket smittspridning. Det mĂ„ste vara oroande för de aktiva nĂ€r de ska pricka formen för OS Ă€r det största och sedan finns oron kring att smittas. SĂ„ att leva i en bubbla mĂ„ste kĂ€nnas lite konstigt. Jag har aldrig varit med om liknande Ă€ven om man i konditionsidrotter alltid varit orolig för att bli sjuk, sĂ€ger han.
MĂ„nga hoppas pĂ„ svenska medaljer dĂ€r de Frida Karlsson och Maja Dahlqvist samt PiteĂ„ Elits Ebba Andersson och Jonna Sundling har de största förhoppningarna pĂ„ sig. Jonsson tror det kan bli sexâsju medaljer, dĂ€r de flesta dĂ„ kommer pĂ„ damsidan.
â DĂ€r har vi stora möjligheter till medalj som Karlsson och Andersson i distansloppen. I sprint har vi flera som Dahlqvist och Sundling. Sedan finns nĂ„gra killar som kan ha bra dagar och Ă€ven pĂ„ stafett.
Charlotte Kalla fick till slut en OS-plats men detta har vĂ€ckt en del debatt. Kritikerna menar att resultaten och insatserna varit för svaga för att motivera en fjĂ€rde OS-start â ingalunda sĂ€ger Jonsson.
â OS-platsen tycker jag var given utifrĂ„n hur hon Ă„kte pĂ„ slutet och visade att hon hittade bra form igen. Charlotte kan ju sĂ„ mycket mer Ă€n det hon visat det hĂ€r Ă„ret men Ă€r ocksĂ„ en som hittat formen till mĂ€sterskapen. Det finns möjligheten att hon gör det men Ă€r inte den största medaljkandidaten.
Det har ju varit en del debatt om hon skulle med.
â Det Ă€r det vĂ€l alltid men ser man utifrĂ„n resultaten under sista tĂ€vlingarna pĂ„ touren sĂ„ tycker jag att det var sjĂ€lvklart att Charlotte skulle med. Sedan kan man tycka det Ă€r jĂ€ttesynd om Johanna Hagström som kan vara en medaljkandidat pĂ„ sprint men det beror ju pĂ„ att det var fyra andra som bedömdes som bĂ€ttre pĂ„ sprinten av landslagsledningen.
Förutom de nÀmnda finns fler norrbottningar med pÄ startlinjen dÀr vi hittar Emma Ribom och Johan HÀggström som bÄda har rötterna i Kalix och nu för OS-debutera.
â Emma har haft lite otur innan sĂ€songen kom i gĂ„ng men sedan kĂ€ndes hon vĂ€ldigt stark. DĂ€r Ă€r det jĂ€tteviktigt att hon fĂ„r en bra period pĂ„ hög höjd innan OS. Hittar hon bara formen Ă€r hon en joker som till och med kan ta medalj om allt stĂ€mmer. Sedan har hon mĂ„nga mĂ€sterskap framför sig men har haft lite otur inför.
â Johan har haft lite missflyt i sprintarna men har visat att han Ă€r en duktig distansĂ„kare ocksĂ„. Men jag tror det Ă€r pĂ„ sprinten som största möjligheterna finns. Hittar han bara formen och har lite flyt och kan ta sig till en semifinal sĂ„ kan allt hĂ€nda.
Att OS avgörs i Kina har ocksÄ vÀckt en del debatt eftersom landet Àr en enpartistat och somliga tycker att landet inte ska fÄ arrangera mÀsterskapet. Inget av mÀsterskapen Jonsson deltog i hölls i ett liknande land och han tycker inte man kan krÀva ansvar frÄn Äkarna.
â HĂ€r borde man kanske frĂ„n IOK:s sida aldrig ha lagt mĂ€sterskapet dĂ€r man lĂ€gger det. Men det Ă€r helt en frĂ„ga för deras delegater och man kan inte begĂ€ra att deltagarna som fĂ„tt sin stora chans ska sĂ€ga att de inte Ă„ker pĂ„ fyra Ă„r för det gĂ„r i Peking. Det Ă€r svĂ„rt för de aktiva men dĂ€remot borde man aldrig ha lagt OS dĂ€r frĂ„n början.
Jonsson har ocksÄ varit aktiv i debatten kring flourvalla som varit en snackis. Hans stÄndpunkt Àr att man inte kan införa ett förbud innan det finns en testmetodik som fungerar.
â Vi vet att mĂ„nga sporter, framförallt de med konditionsanknytning har haft en dopningsproblematik som varit större. Men att tro pĂ„ en gentlemens agreement Ă€r extremt svĂ„rt och det har nog funnits en alltför optimistisk bild. Man trodde ocksĂ„ det skulle gĂ„ att hitta en fungerande testmetodik och sedan infördes ett förbud innan.
Du har tidigare sagt att flourvallan har större pÄverkan Àn bloddopning.
â Ja, fast inte som det Ă€r nu nĂ€r du fĂ„r anvĂ€nda de flesta flourkedjorna. SĂ„ nu Ă€r det ingen stor skillnad pĂ„ det som gĂ„r att anvĂ€nda och det som inte gĂ„r att anvĂ€nda. Hade man infört ett totalt förbud som man pratade om hade det varit en gigantisk skillnad.