Charlotte Kallas inledning på VM har gjort att lagledningens arbete inför uttagningen av stafettlaget blev 25 procent enklare. Nu återstår bara en enda plats att fundera kring.
På herrsidan är det betydligt mera besvärligt.
Där är man var man var med damerna innan Kallas två inledande sträckor. På herrsidan så står det klart att Jens Burman och William Poromaa står i en klass för sig i svensklägret, men sedan då?
Inte gjorde man heller det enklare när man petade Johan Häggström till onsdagens distanslopp. Utan att veta vad som låg till grund för att Karl-Johan Westberg istället för Häggström står på startlinjen så anser jag att det var ett märkligt beslut.
Johan Häggström sa själv efter individuella sprinten att "Kroppen känns bra, men jag tog ett felbeslut när jag tog rygg på Ustiugov".
Häggström tog sig till kvartsfinal – men sedan var dagen över.
Karl-Johan Westberg som inte ens var med i den individuella sprinten togs ut till att köra teamsprinten med Oskar Svensson. Redan där tyckte jag att det var något som var märkligt med uttagningen.
I teamsprinten blev laget sexa vilket var varken bra eller dåligt.
Det var mellanmjölk.
Direkt efter det så kände jag att det var stenklart att Häggström skulle få köra 15 kilometer – men inte då.
Därför ställer i alla fall jag mig frågan;
Är det något problem med Häggström?
Är han sjuk eller känner han av någon skada – eller är inte formen där den ska vara?
Det är frågor som i alla falla jag hade velat få svar på.
Jag sticker ut näsan och säger att stafettlaget består av Jens Burman, William Poromaa, Johan Häggström och Oskar Svensson. Inte nödvändigtvis i den ordningen, men jag tror att Svensson är en man för slutsträckan.
När det kommer till damernas stafettlag så blev det exakt det tjuv- och rackarspel som man hade kunnat förvänta sig. Övriga lagen får ursäkta men i mina ögon så kommer det att handla om Sverige och Norge.
Det är också de två lagen som meddelat att man kommer att kommunicera ut hur laget kör klockan 17.00 i dag.
Vilket innebär att man väntar in i det sista för att inte ge motståndarna chansen att formera sitt lag utifrån det andra.
I min värld så har Charlotte Kalla hela tiden haft sin sträcka på någon av de två inledande klassiska sträckorna. Men fristilssloppet över 10 kilometer har gjort att jag har börjat tänka om.
Just nu dryga fem timmar innan lagsammansättningen presenteras så tror jag på följande uppställning.
Linn Svahn – Ebba Andersson – Charlotte Kalla och Frida Karlsson.
Det som jag tvivlar mest över är startsträckans Linn Svahn.
Har hon formen eller blir det en annan sprinter som tar platsen?
Eller Kalixfostrade Emma Ribom kanske ni tänker och visst det hade kunnat bli Ribom.
Ribom på en klassisk sträcka är skulle givetvis vara ett bra val, men när det kommer till att hänga på i ryggar så håller jag Linn Svahn som den vassare.
Ni förstår problemet när laget ska formeras utan att man vet något om motståndarna.
Om inte Svahn eller Ribom tar platsen så återstår tre åkare.
Vem skulle det vara då Jonna Sundling, Maja Dahlqvist eller en jätteskräll i form av Johanna Hagström.